|
Vem
kom med idéen?
Fotevikens
museum och entusiaster och sakkunniga från deras Maritima Center
är initiativtagare till projektet.
|
Vem är anordnare av projektet?
Malmö
Stads Arbetsmarknadsavdelning.
|
Varför
kogg?
Koggen
är en äkta historisk Malmöprofil och avbildas i Malmö stadssigill
på 1400-talet. Malmö har kommunikation, handel och kontakter över
havet att tacka för sin uppkomst och utveckling som Skånes största
stad. Malmö har en månghundraårig tradition som sjöfarar- och
skeppsbyggarstad. Redan i början av 1500-talet fanns skeppsbyggare
här och en av portarna till stranden kallades ”Skeppsbyggareporten”.
När
Malmö anlades på 1200-talet byggde man ett stort försvarstorn
där Börshuset ligger idag med syfte att skydda den långa bryggan
som gick ut i Öresund. Utanför, på redden, skapades tre stora
stengrund vid vilka koggarna kunde ankra. Detta blev början till
Malmös storhetstid som handelsstad vid Öresund. Platsen för stengrunden
ligger idag inne på Kockums område, i och runt varvsbassängen.
Detta är således en alldeles speciell historisk plats för Malmö
som idag inte uppmärksammas. Med kogg-projektet blir bilden annorlunda.
Upp
|
Hur
får ni folk till projektet?
Ledningspersonal
för den operativa verksamheten är rekryterad från Fotevikens Museums
experter och konsulter kommer att komplettera vid behov. Malmö
Stad har utsett en övergripande projektledare. Alla övriga deltagare
rekryteras genom Arbetsförmedlingen i Malmö.
|
Vem
betalar?
Malmö
Stad tillsammans med Arbetsförmedlingen i Malmö. EU-bidrag kommer
att sökas och sponsorverksamhet planeras.
|
Var
kommer ni att vara?
Både
i Malmö och i Foteviken. Byggandet av koggen sker i Malmö på Kockumsområdet
i anslutning till den inre hamnbassängen. I inledningsskedet av
projektet kommer utbildningen av deltagare och viss tillverkning
att förläggas till Foteviken. När koggvarvet är etablerat planeras
guidade visningar för skolklasser, turister och andra intresserade.
Under våren planeras en större utställning på området.
Upp
|
Hur
kommer ni att jobba?
Projektet
innefattar fyra delprojekt!
- Bygge
av skepp – två koggar planeras
- Tillverkning
av medeltidspräglade tillbehör
- Dokumentation,
information/PR
- Sommarseglingar
med mobila marknader
|
Grundkonceptet
för deltagarna i projektet är ”learning by doing”. Först utbildning
under erfarna yrkesmäns ledning och sedan en möjlighet att själv
prova på olika moment/hantverk och hitta sin ”rätta nisch” där
man själv känner att man kan utvecklas. För varje delprojekt ansvarar
en projektledare från Fotevikens Museum. En övergripande projektledare
– utsedd av Malmö stad – ansvarar för samordning och ekonomisk
uppföljning.
|
Vilka
är fördelarna för de arbetslösa?
Projektet
innebär en mångfald kreativa arbetsuppgifter för ett stort antal
arbetssökande med kunskaper från skilda områden.
Du
kommer att få en social tillhörighet, stärka din självkänsla,
öka dina kunskaper, vidga dina kontaktytor och bli mer anställningsbar.
När sommarseglingarna startar kan arbetslösa
medfölja skeppen till olika Östersjöhamnar och genom koggarnas
mobila marknader få möjlighet att bli aktörer under spännande
former.
|
Vilka är fördelarna för Malmö?
Koggen är en viktig symbol för Malmö – en
snart 800-årig stad som alltid präglats av sina internationella
kontakter över hav.
Malmö profileras och marknadsförs som en
viktig kontaktstad vid Öresund och Östersjön.
Malmö skapar ett för Norden unikt projekt
för arbetssökande.
Genom etablering av ett mindre medeltida
koggvarv får Malmö en fullständigt unik turistattraktion.
Sommarseglingarna väcker uppmärksamhet och
sätter Malmö på kartan.
|
Hur lång tid kommer det att ta?
Om vi enligt planen bygger tre koggar och
ger Malmö en riktig ”koggarmada” med stor slagkraft och uppmärksamhetsvärde
kommer vi att vara igång ca fem år med projektet. Därefter kan
projektet övergå i permanent verksamhet och fortsätta koggarnas
livstid ut. Byggtiden för den första koggen beräknas till 2-3
år.
Upp
|
Hur
ser en kogg ut?
En
kogg var dåtidens ”värsting” inom skeppsbyggaretekniken. För Hansan
gällde det att göra skeppen lastrymliga så att stora vinster kunde
göras. Längden låg på drygt 20 meter; de var breda, höga och lastdryga.
Koggen hade en flat botten, vilket gjorde det möjligt för skeppet
att vid ebb bli stående utan att välta. Botten är kravellbyggd
(borden bredvid varandra) och de höga sidorna klinkbyggda (borden
överlappar varandra).
I
Bremen har man byggt en fullskalekopia av en mycket välbevarad
kogg som hittades i floden Weser 1962. Denna kogg är troligen
byggd kring 1380 och var 23,5 meter lång och 7,5 meter bred. Höjden
midskepps är 5,3 meter och det påbyggda akterseglet 7,5 meter.
Upp
|
Vilka
förberedelser har ni gjort?
Sakkunniga
från Fotevikens Museum har under en förberedelseperiod insamlat
en stor mängd material om koggar, systematiserat och dokumenterat.
Man har knutit till sig ett stort nätverk av expertis och förankrat
projektet utifrån vetenskapliga perspektiv. Vidare har man i detalj
kartlagt ”Skanörskoggen” som ligger på endast fyra meters djup
ett par hundra meter utanför Skanörs hamn. ”Skanörskoggen” är
särkilt intressant då den är betydligt spetsigare i både för och
akter än tidigare kända koggar, något som kan tyda på att den
var en bättre seglare. Detta måste vi ta reda på!
|
Blir
koggarna sjösäkra?
Vi kommer fortlöpande under hela byggprocessen
att rådgöra med sjösäkerhetsexpertis och se till att skeppen uppfyller
alla tänkbara sjösäkerhetskrav. Sjöfartsinspektionen kommer slutligen
att klassa skeppen. Vi planerar också att utrusta varje kogg med
två mindre dieselmotorer för att inte helt bli beroende av vindarnas
nyckfullhet. För sommarseglingarna inhyrs professionella besättningar
– förhoppningsvis i samarbete med World Maritime University i
Malmö.
Upp
|
Har
det gjorts något liknande förut?
Med
Bremenkoggen har sjöegenskaperna testats och resultatet har visat
att hon är mycket sjövärdig men med dåliga seglingsegenskaper.
Men var koggarna verkligen så dåliga seglare? Fullskalekopior
av ”Skanörskoggar” kanske kan motbevisa detta. Vi får väl se men
självklart kommer vi i vårt projekt även att tillvarata de erfarenheter
man gjort på Bremerkoggen.
Upp
|
Vem
kontaktar jag?
Om du är intresserad av att
arbeta i Malmö Kogg, kontakta då din handläggare på arbetsförmedlingen.
För ytterligare information är du välkommen att ringa någon av
kontaktpersonerna;
Malmö
Stad:
Arbetsmarknadsavdelningen;
Rickard Steen 040-34 34 06
e-mail: rickard.steen@malmo.se
Fotevikens
Museum:
Personal-
och arbetspraktikfrågor;
Lisbeth Nyman 040-45
68 40
eller museichef Björn M Jakobsen 0707-620
612
e-mail:
info@foteviken.se
|
|
I
Fotevikens Vikingreservat pågår ständigt arbete; nya hus ska byggas
och inredas; staket och tak ska flätas, väggar lerklinas och golv
läggas. Ugnar och verkstäder byggs; lin och korn sås och skördas.
Under den årliga vikingamarknaden är det också möjligt att uppleva
vikingatida hantverk på plats i någon av de färdigaställda husen
eller gå en guidad tur...
|