Marinarkeologi start i foteviken
MARINARKEOLOGI I SKÅNE
Foteviksspärren var en vikingatida undervattens spärr som anlagts i mynningen av Foteviken där viken går ut i Höllviken i sydvästra Skåne.
1981 Det var danska sportdykare på ”Lilla Dan”-kursen under ledning av Ole Crumlin-Pedersen – Vikigeskipshallen i Danmark som påbörjade processen
Med skeppet lille Dan hade man gjort ett svep längs den skånska kusten och på sista dagen vill man dyka på spärren som delvis stängde av utloppet av ur Foteviken.
Att man valt platsen - fotevikens utlopp var pga av flyg arkeologens Esse Eriksson hade visat foto av den mörka randen som utgjorde bilden av spärren för Tetra Paks ägaren och tillika arkeologen Gad Rausing. Han hade sedan initierat en flygning över spärren med sig själv , Esse och Ole Crumelin
1967 Esse Eriksson (flygarkeolog): presenterade den skånske pionjären inom arkeologisk flygfotografering Esse Ericsson sina iakttagelser av en undervattensspärr i Fotevikens mynning ut mot Höllviken. Han var Kapten vid det svenska flygvapnet som under 1960-talet och tidigare använde flygplan för att upptäcka och dokumentera kulturlandskap samt dolda skeppsvrak (exempelvis vid Foteviken) från luften.
Det var därför helt naturligt att det danska dykhållet med Ole i spetsen därför började dykdag vid denna spärr. Efter en dykdags full ändlig och nästan avslutats kommer en av dykarna upp med ett knä, dvs biten som fäster spantet med betabalken.
Ole kunde med säkerhet min konstatera likheten med fynden i Roskildefjärden och därmed konstatera att de rörde sig om ett vikingaskepp på samma vis som i skulder ev sänkt och utgjorde en del av spärren. Så om det låg ett så kanske det låg fler. Vi talar alltså om att kanske precis som i roskildefjorden finna en spärr med sänkta vikingaskepp.
Skeppen upptäcktes inne i en stor stenspärr som skyddat det inre av Foteviken.
Spärren, uppbyggd av sten och pålar, är drygt 300 m lång, med ett tydligt avbrott för en segelränna, bör efter dateringarna med C-14 vara byggd i två omgångar, fas 1 under 1000-talets första hälft (?) och fas 2 i tidsintervallet 1040-1190.
Det rör sig krigsskepp, varav nr 3 och 5 är av mer än 20 m ursprunglig längd. Fartyg nr 4 är obestämt till karaktären. Alla är av ek och klinkbyggda. Likheterna med Skuldeviksfynden (särskilt Skuldelev 5, det mindre ledungskeppet) är påfallande, men en lokal, kanske skånsk prägel är också tydlig. Det är tydligt att några av skeppen (i varje fall 1 och 2) har släpats ut som slädar på isen och har sänkts med stenlast. Andra kan ha sänkts med stenlasten. Troligen ligger flera skepp under stenmassorna (Crumlin-Pedersen 1984b, Ingelman-Sundberg).
Fotevik 1
har en längd av 10.3 m och en bredd av 2,4 m bredd. Höjden midskepps är 1 m. Skeppet har haft 10-14 åror och har burit segel. De tydiga slitspåren tyder på att dess sista funktion var som stensläde på isen. Detta skeppsvrak är bärgat och en rekonstruktion är gjord.
Fotevik 2
har samma prägel. Också det har fungerat som stensläde.
Fotevik 3
är i stort sett täckt av sten, men av detaljernas storlek framgår att det måste ha varit större än vrak 1, näppeligen av mindre än 20 m längd.
Fotevik 4
med en isolerad placering i sydändan av spärren, är också troligen ett krigsskepp.
Fotevik 5
som ligger nästan helt täckt av sten, är ett krigsskepp som knappast kan ha varit under 20 m längd.
1982 foteviksundersökningen
Uno Janson
1982 Var en av sportdykarna som medverkade vid utgrävningarna av foteviksskeppen
1987 medverkande vice ordförande under uppstart och ansvarig för marinarkeologiska veteranerna i föreningen SVEG - dykare & stor kunskap i Marinarkeolog , -
2003 Ledare för driften av koggmuseet
2021-2022 Ordförande i föreningen SVEG - Ledamot i föreningen NOK tills han avsade sig uppdragen 2022.
1982 Fler av dessa Sportdykararna med mycket stor kunskap i marinarkeologi var Putte Frid , Store Lasse , lille Lasse . Anders med flera.