Förord

I Fotevikens museums statuter står inskrivet att stiftelsen ska främja "intresse för och forskning kring Falsterbohalvöns historia och den handel och sjöfartsverksamhet som pågått under forn- och medeltid".

När staten 1993 beslutade om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av arbetsmarknads- utbildning, föll det sig naturligt att försöka få fram mer information kring alla de nya frågeställningar som den första foteviksundersökningen 1982 resulterade i.

Möjligheten förelåg därmed att med dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder göra större personalkrävande inventeringar under ledning av FMCs arkeologer. Genom dessa inventeringar gavs tillfälle att pröva den gamla tvistefrågan om en marknadsplats legat innanför spärranläggningen i Fotevikens mynning.

Genom en riktad inventering torde en rekonstruktion av kultur- och naturlandskapet vid Foteviken kunna ge svar på hur området sett ut och nyttjats under tidig medeltid och medeltid.

Denna delrapport ska ses som en del av denna målsättning.

Björn M Jakobsen

INNEHÅLL

Inledning

Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultat från fosfatkarteringar och metalldetektoravsökningar i elva undersökningsområden inom Stora Hammars och Håslövs socknar, Malmöhus län. Den ingår som en delrapport i Foteviksprojektet, som drivs av stiftelsen Fotevikens museum.

INNEHÅLL

Projektet

Stiftelsen Fotevikens museum tog 1993 initiativ till en maritimarkeologisk inventering av land- och vattenområden vid Foteviken, Vellinge kommun, Malmöhus län.

Inventeringen avsåg att följa upp och komplettera de resultat och nya problemformuleringar som det tidigare foteviksprojektet kommit fram till under perioden 1981-1983.

Den projektgrupp som drev det första foteviksprojektet bestod av representanter från Lunds universitets historiska museum, Nationalmuseet i Köpenhamn, Skibshistorisk Laboratorium i Roskilde, Malmö museum, Malmö sjöfarts- och teknikmuseum samt Riksantikvarieämbetet i Stockholm under administration av Länsstyrelsen i Malmöhus län. Projektgruppens huvudsakliga målsättning var att driva ett kombinerat undervattens- och landarkeologiskt projekt (ett maritimt perspektiv) i syfte att placera foteviksspärren och de i denna ingående skeppen i sitt historiska sammanhang.

Det nya foteviksprojektet bjöd in representanter från det tidigare projektet för att bilda en rådsgrupp, en stödjande instans med god inblick i de problem- formuleringar som rör fotevikskomplexet. Avsikten var att skapa en dialog och en kontinuitet i forskning och debatt om det aktuella området.

Inventeringen har under perioden 1993-1995 bedrivits i form av ett ALU-projekt under ledning av FMC:s arkeologer och en koordinerande projektledare. ALU-resursen har utgjort en av grundförutsättningarna för projektets genomförande, såväl ekonomiskt som personellt.

Inventeringen har hittills omfattat elva undersökningsområden inom Stora Hammars och Håslövs socknar.

INNEHÅLL

Syfte och metod

Den (maritim)arkeologiska inventeringen syftar till att fastställa om Foteviksspärrens funktion bestått i att skydda en tidigmedeltida eller tidigare föregångare till Skanörs och Falsterbos marknader i området runt Foteviken och/eller om spärren haft en militärstrategisk funktion avsedd att skydda en ledungs- eller kungshamn. Inventeringen är också avsedd att utgöra en del av en kulturhistorisk databas med maritim inriktning.

Inventeringen har omfattat en excerpering av kart-, arkiv-, och litteraturuppgifter ur Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Forn-minnesregistret (FMR), Institutet för Kulturforskning (IK) samt Lunds universitets historiska museum (LUHM). För övrigt har ett större antal intervjuer genomförts med markägare, bönder, fiskare och äldre lokalbefolkning. Intervjumaterialet har ännu inte utvärderats.

Fältarbetet har med hjälp av excerpterna begränsats till elva områden som fosfatkarterats med hjälp av den reviderade citronsyrametoden (spot test). Områden som uppvisat förhöjda fosfatvärden i förhållande till omgivningen har därefter undersökts med metalldetektor. Jordartsanalyser har också utförts för att fastställa undersökningsområdenas kvartärgeologiska historia.

INNEHÅLL

Historik

De historiska källorna om Foteviken och dess närmaste omland är förhållandevis sparsamma. Foteviken omnämns i ett flertal medeltida krönikor vilka alla nämner det slag som stod i Foteviken år 1134. Den danske kungen Niels försökte slå ner det uppror som Erik Emune anstiftat som hämnd för att kung Niels son Magnus låtit dräpa Knud Lavard. Knud var tilltänkt att bestiga kungatronen och utgjorde därför ett hot mot den åldrade kung Niels. Slaget blev blodigt. Många av Niels män föll, bland dem sonen Magnus och sex biskopar. Slaget vid Fotevik utgör en viktig inrikespolitisk uppgörelse i kampen om kronan inom den danska kungaätten.

Marknadsplats?

En av krönikörerna, Saxo, nämner att slaget stod "vid marknadsplatsen" (lat pugna forensis). Saxos uppgift har legat till grund för hypotesen att en marknadsplats varit belägen vid naturhamnen Fotevik under vikingatid.

Kungs- eller ledungshamn?

Foteviken med spärranläggningen har också tolkats som en kungs- eller ledungshamn. Gården närmast viken heter Kungstorp. Namnet ska förmodligen härledas till namnet Kungsmarken, det vill säga ett landområde som tillhört kungamakten.

Kanske har Foteviken haft en ledungs- eller kungshamn? År 1134 blev ledungen utbytt i alla delar av det danska riket - utom Skåne. Den fjärde juni samma år står slaget vid Fotevik (Crumlin-Pedersen 1994:107). Den attackerande ledungsflottan
kan inte gå in i den befästa och bevakade Foteviken, utan Niels tvingas landsätta sina män på ett mera utsatt ställe, västsidan av Hammarsnäs.

Erik Emune har som motdrag satt in 300 tyska, tungt bepansrade ryttare för att kunna slå ner Niels ledungshär från landsidan. Eriks taktik lyckas och han går segrande ur striden. Ole Crumlin-Pedersen menar att spärren ska ses som ett tecken på intern maktkamp och stridigheter inom det danska riket, snarare än som ett skydd mot fientliga angrepp utifrån (Ibid).

Spärren och skeppen

Resultaten från de dansk-svenska undersökningarna av fotevikspärren 1981 och 1982 visar att spärren har byggts i två faser, den första under perioden 1050-1100, förmodligen i syfte att reglera sjöfarten in i Fotevik med flytbom eller liknande i orostider. Den andra fasen verkar, enligt Crumlin-Pedersen (1994:105), vara en förstärkning och tillbyggnad av spärren under orostider.

Uttjänta båtar ska ha använts som slädar för att vintertid köra ut sten till den gamla spärranläggningen. Stenmassorna och även båtar fyllda med sten lämnades att sjunka på därför avsedd plats vid islossningen. Spärrens andra fas har med hjälp av skeppen och de historiska händelserna vid Fotevik daterats till åren 1133 och 1134, en orolig tid av interna stridigheter (Ibid). Spärren har därmed satts in i ett troligt historiskt perspektiv.

INNEHÅLL

Tillvägagångssätt vid undersökningen 1993-1995

Elva områden valdes ut för fosfatkartering och avsökning med metalldetektor. Valet av undersökningsområdena baserades på förhöjda fosfatvärden enligt Sockerbolagets fosfatkarta, vikingatida och tidigmedeltida ortnamn samt fornminnesinventeringens uppgifter.

Insamlingen av jordprov för fosfatanalys har utförts i ett rutnät med 20 x 20 m rutor över samtliga områden. Jordprover har tagits i rutnätets skärningspunkter på 30 - 70 cm djup under markytan (tillstånd nr 220-14092/94 och 220-2492/94) i syfte att söka de jordartslager som bäst bundit fosfaterna. Analysen har utförts med hjälp av den reviderade citronsyrametoden (spot test) i FMCs laboratorium. Vid fosfatanalysen prövades under perioden 1993.10.18-1995.03.18 ett analysförfarande som syftade till att eliminera en del av metodens subjektivitet och minimera antalet möjliga felkällor (se Jubner 1994). Sagda analysförfarande visade
sig dock ge upphov till större felmarginal än den vedertagna metoden enligt Österholm (Österholm 1989).

Det förstnämnda analysförfarandet resulterade i att filtrerpapperets kapilläritet (dvs förmåga att leda vätska) analyserades istället för fosfathalten. Att ett större antal människor var inblandade i analysen ökade subjektiviteten i bedömningen (jfr ett större antal människor med individuell subjektivitet vid bedömning av resultaten från en subjektiv analys).

För att elliminera andelen av subjektivitet i analysen av jordproverna gjordes en omanalys enligt vedertagen metod efter Österholm (Ibid). Endast en person utförde analysen för minsta möjliga subjektivitet. Vid osäkerhet i bedömningen av ett enskilt prov har en avrundning ett skalsteg uppåt på skalan 1 - 5 konsekvent utförts. Ca 13 000 prov fick analyseras om i en följd av samma person.

Med resultaten från den första fosfatanalysen (enligt Jubner) som utgångspunkt, utfördes stickprov med en metalldetektor av modell Marineagent typ M120 (tillstånd nr 220-14092/94 och 220-2492/94) i de områden som uppvisat högre fosfathalt än normalhalten i respektive undersökningsområde.

Resultaten från den nya analysserien bekräftar tydligt felanalysen i den föregående. På grund av den inneboende felanalysen i Jubners metod har de områden detektoravsökts som uppvisar låga eller normala fosfatvärden istället för, som avsikten var, områden med markant förhöjda fosfatvärden.

Fosfatkartering - resultat

Det kan allmänt konstateras att i de undersökningsytor som bearbetats har variationer i fosfathalten kunnat konstateras. Fosfatkarteringen talar däremot ej för att undersökningsområdena skulle avskilja sig mera markant från den allmänna fosfatbild som man normalt kan förvänta sig i detta gamla odlings- och beteslandskap. Vissa förhöjda fosfatvärden bör t ex med mycket stor sannolikhet kunna härledas till perifer, numera försvunnen landsbybebyggelse.

Ett par områden (1000 och 1500, Lilla Hammars by) uppvisar dock högre fosfathalt samt enstaka vikingatida och medeltida fynd. Lilla Hammar omnämns för första gången i de skriftliga källorna år 1283, då ärkedjäknen Håkan i Lund testamenterade en av byns gårdar till Lunds domkyrka. Gård nr 13 i dagens Lilla Hammars by är förmodligen samma gård, och tillhör än idag domkyrkan. På denna gård uppfördes förmodligen också Lilla Hammars kapell.

Kapellet förföll efter reformationen, och 1584 fick Malmö Hospital ett kungligt gåvobrev på lämningarna av kapellet (Kanc Br 1584 25/10). Byggnaden omnämns som öde och förfallen "baade paa Tag, Sparrewaerk og Mur". Hospitalsföreståndaren fick rätt att riva kapellruinen och föra byggnadsmaterialet till
Malmö .

Byggnaden revs slutgiltigt i februari 1585 och 15 000 hela och 3 000 halva murstenar samt en försvarlig mängd taktegel och trävirke ska ha fraktats till Malmö, sjövägen med hospitalets egen lastpråm och landsvägen med krono- och kanikeböndernas skjutsar (Lindal 1947:19 ff). Byggnadsmaterialet ska ha använts
som byggmaterial en kyrkogårdsmur i Malmö.

Kapellet omnämns enligt Harald Lindal (Ibid) i "handlingar från 1762" som "Lilla Hammars stengårdar" samt i Gillbergs "Beskrifning öfwer Malmöhus Län" (Gillberg 1840), vilken tillför att murar ännu fanns kvar.

Platsen för kapellet omnämns i SGUs jordartskarta Serie Ae 1975 som en obetydlig förhöjning i marken. Fynd av taktegel och sten utgör nu de enda resterna av kapellet. Myllan norr om backen sägs också vara fet och svart.

Undersökningsområdena 1000 och 1500 är belägna mellan ägorna 12 och 13. Gården (nr 12) brann vid sekelskiftet och den nyuppförda byggnaden flyttades från sitt ursprungliga läge längre upp i backen, närmare Foteviken. De fynd som kommit fram vid detektoravsökning på områdena kan delas in i två faser. Den tidigare fasen ligger i vikingatid/tidigmedeltid, vilket bl a avspeglas i fynden av det rasselbleck (nr 94:003) och ett dräktsmycke (förmodligen ett nålhuvud) i djurornamentik (nr 94:001) som hittats på platsen. Den senare fasen ska hänföras till tiden fram till branden på gården nr 12. Här består fyndmaterialet till större delen av bruksföremål från den tidigare landsbybebyggelsen. Det underlägg till en myntstans (nr 94:002) som hittats på platsen har t ex daterats till ca 1800-tal.

Metalldetektoravsökning - sammanfattning

Den allmänna bild som lösfyndskarteringen givit vid handen är tämligen mager. Visserligen har åtskilliga fynd dokumenterats men dessa är endast mindre fragment och merparten torde vara av sent datum.

Analysen av det insamlade materialet tyder snarast på att de relativt begränsade ytor som hittills undersökts ska sättas i samband med den äldre landsby- bebyggelsen. De få tidigmedeltida och medeltida fynden från Lilla Hammars by ska förmodligen sättas i samband med det medeltida byläget och aktiviteter kring kapellet. Nyckelfragmentet från Kungstorp visar, förutom själva ortnamnet, på bebyggelse eller andra aktiviteter i vikingatid.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de spridda lösfynden från de fosfat- karterade ytor som hittills undersökts är för begränsade för att en eventuell marknadsplats ska kunna lokaliseras. En uppföljning av resultaten bör utföras i form av en riktad inventering för att fastställa naturlandskapets utseende runt själva Foteviken vid tiden för slaget. Den eventuella marknadsplatsen bör förmodligen sökas i det tidigmedeltida materialet, vilket dateringarna av spärren, skeppen och majoriteten av fynden kring viken indikerar.

INNEHÅLL

Administrativa uppgifter

Tillstånd från Länstyrelsen i Malmöhus län

1994.03.28   Po3-kartering/detektoravsökning dnr 220-2492/94
1994.10.26   Po3-kartering/detektoravsökning dnr 220-14092/94

Projektledning

1993.10.18-1995.03.18      Bill Jubner

1995.03.18-1995.08.31      Marcus Nilsson

1995.08.31-                        Sven Rosborn

Datering av lösfynd

Catharina Ödman                 Stadsantikvariska avdelningen, Malmö museer

INNEHÅLL

Källförteckning

Bunte, C (red), 1984. Pugna Forensis-? Arkeologiska undersökningar kring            Foteviken, Skåne 1981-1983. Malmö
Crumlin-Pedersen, O, 1981. Fotevik - Marinark. rekogn. ved Fodevigs-            komplexet, Skåne
Crumlin-Pedersen, O, 1994. Foteviken. En tidligmiddelalderlig naturhavn,            slagmark og markedsplads i Skåne. Maritim Arkeologi, Sjöhistorisk            Årsbok 1994-1995
Eriksson, E, 1967. Flygspaning efter sagans Halör. Limhamniana 1967
Eriksson, H, 1980. Skånemarkedet. Høbjerg
Ersgård, L, 1984. "Vår marknad i Skåne". Bebygelse, handel och
           urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden.Lund studies in            medieval archaeology. Lund
Gillberg, 1840. Beskrifning öfwer Malmöhus Län
Hansen, F, 1936. Hammarsnäs - Halör. Lund
Hård, B, 1983., Foteviken - handelsplats eller ledungshamn? Report series            No. 16. Lund
Ingelman-Sundberg, C & Söderhielm P, 1982. Vikingaskepp i Foteviken.
           Marinarkeologisk undersökning i Foteviken, Skåne. Preliminär rapport,            Malmö
Jubner, B, 1994. Fosfatanalys i fält - handledning, utrustning och            observanda. Opublicerat uppsatsämne
Kanc Br = Kancelliets Brevbøger vedrørende Danmarks indre Forhold 1551-            1658. København 1885 ff
Lindal, H, 1947. Ljungen genom tiderna. Trelleborg
Rosborn, S, 1984. Hököpinge-Pile. Medeltida centralbyggd i sydväst-Skåne.            Bunte (red) 1984, s. 69-85
Österholm, I & S, 1983. Spot test som metod för fosfatanalys fält - praktiska            erfarenheter. RAGU Arkeologiska skrifter Nr 1982:6. Visby

Bilaga:

Fynd från foteviksprojektet 1994-1995 i områdesordning

Område 1000: Lilla Hammar

Fyndnr....Typ.........................................Ant.....Datering................Material

Område 1500: Lilla Hammar

Fyndnr....Typ.........................................Ant.....Datering................Material

Område 3500: Kungstorp

Fyndnr....Typ.........................................Ant.....Datering................Material

Område 5000: Stora Hammar

Fyndnr....Typ.........................................Ant.....Datering................Material

Område 9000: Strandhem

Fyndnr....Typ.........................................Ant.....Datering................Material

Område 9500: Kungstorp

Fyndnr....Typ.........................................Ant.....Datering................Material

Förkortningar

INNEHÅLL