1993
Det
första dyket gjordes i mitten av juli månad i samband
med sökning i området. Först i början av
augusti inleddes det arkeologiska arbetet på vraket.
2/8-5/8
- 93
Besiktning
av vraket med uppmätning av längd och bredd, kölsvinets
tjockare del med mastspår och snedstötta, spantet
sittande längst förut. Skiss gjordes på de ovan
sand synliga delarna (botten, hals och buk) av ett hankkärl
tenn som påträffades alldeles invid första spantet.
Dagen därpå frilades kannan för ytterligare
dokumentation och bärgades sedan. Delar av akterpartiet
mättes in. Kompletterande grova mått togs för
sammanställning av skiss över lämningen. Videofilmning
av vraket gjordes för att få en övergripande
bild. Stillbildsfotografering av vissa detaljer.
16,
29-30/8 - 93
Mätte
upp en sektion av babords insida vid spant 41-37 (räknat
förifrån). Sektion av styrbordssidans insida, längst
fram i fören, ritades. Vi inledde arbetet med måttbandsskiss
kring vraket. Detta för att komplettera det redan befintliga
material som fanns på vrakets utbredning.
19/10,
1/11 och 4/11 - 93
Kortare inspektionsdyk med filmning av förhållandena
för att se om stora förändringar skett med sandvandring
och erosion. 1/11 togs ett dendroprov på en bordplanka
som förfarades skulle brytas i höststormarna.
4/11
markerades med fixpunkter, midskepps, för och akter, de
positioner där mätställningens stolpar skulle
placeras. Ett löst knä som låg vid spant 13-14
babord, plockades upp p.g.a. risken för bortspolning.
1994
Perioden
fram till säsongsstarten 1994 gjordes det kontinuerliga
inspektionsdyk på platsen för att se eventuealla
förändringar i och kring vraket. I och med omfattande
kompletteringen av vår utrustning (renovering av båtar,
införskaffande av allt material till mätställning,
fördubblandet av ytan på vår redan stora arbetsplattform/flotte
m.m.) kom dykeriarbetet på vraket igång först
i slutet av juni.
28/6-1/7
- 94
Uttransport
och uppankring av flotten. Började montera upp rörställningen
runt om vraket genom att spola ner dessa med vatten. Den konstruerade
grinden som skulle vara till hjälp för att få
stolparna lodräta var svår att arbeta med innan rätt
teknik användes (bl a med avvägning och stöttor).
Besök
från KUMAG (Köpenhamns Universitets Marinarkeologiska
Gruppe) som kom för att delta under sommarens undersökning.
Personerna från KUMAG kom att stanna flera veckor och
var till god hjälp.
6/7-9/7
- 94
Rensning
av vraket från växtlighet och ansamlad drivtång.
Märkning av de spant som fanns bevarade, t ex B1 för
spant nr 1 babord på sida, S1 för spant nr 1 på
styrbord sida. Där det är luckor p.g.a. avsaknade
spant gjordes markeringen, om möjligt, på bordsplankan
genom att knyta fast den i dymlingshålen. Flera observationer
av stenkulor gjordes. Dessa mättes in och plockades upp.
Sondering kring för och akterstäv för att försöka
avgränsa vrakets utbredning. Borttransportering av sand
utanför vraket för att ge grinden till stolparna spelrum.
UV-filmning och fotografering av vissa arbetsmoment och detaljer.
11/7-15/7
- 94
Fortsatt
arbete med att spola ner ställningsrör till mätställningen.
Bastmatta (lastskydd) som blottats på ett flertal ställen
säkrades med sandsäckar. Vid friläggningen av
mastspåret framkom ett mastmynt av silver. Detta var i
så pass oxiderat skick att det inte gick att utläsa
varken text eller siffror från det. Ett stort antal järnkonkretioner
i varierande storlekar framkom utanför vraket på
styrbordsidan. I vissa av dessa fanns det skärvor av brons
(matlagningsgrytor). Fyra kanonkulor i sten plockades upp. Flera
större fragment av tegel plockades upp. Prov togs på
kalfatring (vitmossa dränkt i tjära, provet taget
under tätningslist). Sedimentprov togs från mastspåret.
Justering av mätställningen gav 3-4 cm felmarginal
tvärs över vraket. Ett hoptryckt tennkrus mättes
in, fotograferades och plockades upp. Videodokumentation av
vrakdetaljer gjordes.
18/7-22/7
- 94
Stor konkretionsklump med arbetsnamnet "kanonen"
lyftes från sin position och deponerades på babords
sida vid stolpe 20. Inget kulturlager under denna, endast ansamlingar
av mindre järnföremål av okänd typ. Transporterade
bort sand från styrbord sida med ejektor för att
få svängrum med grinden till de lodräta stolparna.
Sonderade utmed vraket för att kontrollera om det låg
några skeppsdelar dolda i sanden som kunde komma till
skada vid nedspolning av stolpar. Kompletterande mätningar
för rekonstruktions beräkningar gjordes med måttbandsskiss.
Badande turist meddelade att han sett en skeppsdel (ett spant)
ute vid Knösens sandrevel. Tre personer skickades att plocka
upp denna, dessa kom tillbaka med ytterligare två lösfynd
(bordplankor). Triangelmätning
gjordes för att kontrollera stolparnas parallella placering
efter nedspolning. För att ta reda på om stolparna
lutade åt något håll kontrollerades dessa
med vattenpass (1,5 cm lutning som mest). Horisontalrör
monterades mellan de lodräta stolparna för att öka
stabiliteten.
25/7-29/7
- 94
De sista lodräta rören på styrbordsidan
monterades. Som ytterligare stöd för hela mätkonstruktionen
spolades snedstöttor ner utifrån horisontalrören.
Mätställningen blev i och med detta mycket stabil.
Finjustering av horisontalrören med nivillering.
Montering
av stolpar med tre krokar vari måttbanden fästes.
Dessa krokstolpar, som sätts fast vid de lodräta stolparna,
är justerbara åt samtliga håll, vilket gör
att det går att få en felmarginal som är mycket
liten. Justeringsarbetet tog en del tid. Med början från
mitten justerades krokrören mot fören respektive aktern.
På så sätt kom de att bli så parallella
som möjligt med vraket. Detaljfotografering av skeppsdelar
och dokumentation av vissa arbetsmoment.
1/8-5/8
- 94
Fortsatt
justering av krokrören. Vi hade påhälsning under
helgen av någon som grävt ett hål i sanden
inne i vraket ca 1 meter från mastspåret mot styrbord.
"Kratern" var 60 cm i diameter, ca 25 cm djup och
gick ner till innergarneringen. Eftersom vi inte rensat bort
någon sand i det området tidigare visste vi inte
hur det har sett ut och om det legat något föremål
där. Vad vi vet så saknar vi inget och någon
övrig åverkan kunde vi inte upptäcka. Ett löst
spant iakttogs under innergarneringen vid kölsvinet, vilket
sträckte sig från spant 6 till spant 14 på
styrbord sida och är 283 cm långt. Spant och bord
rensades från sjögräs och musslor. 3/8 hade
vi besök av besättningen som seglar Bremenkoggkopian.
8/8-12/8
- 94
Rörens
krokar mättes in i förhållande till varandra
(diagonalt, tvärs och längs vraket). Först alla
krokar på samma nivå i förhållande till
varandra, sedan de översta till de mellersta och understa
tills alla mått var tagna. Skärningsmätning
över akterstäven, mellan stolparna styrbord 20 och
babord 20 samt mellan styrbord 12 och babord 12. En 6 meter
lång aluminiumstav med metermarkeringar på placerades
tvärs över vraket. Mått togs från staven
ner till vraket. Antalet mått varierade beroende på
hur detaljerade konstruktionerna var. Fyra spant och fyra innergarneringsplankor
blev inmätta. Friläggning av akterstäven med
ejektor. Videodokumentation av arbete och skeppsdetaljer.
13/8-19/8
- 94
13/8
var det endast en person på flotten (lördag). Vid
13-tiden blåste det upp mycket snabbt. Kontakt togs med
tornet vid Falsterbokanalen för att informera om läget.
Flotten började dragga in mot land och mot vraket. Sjöräddning,
kustbevakning och sjöfartsverket kontaktades. Den allt
högre sjön slog sönder förråd och
toalett på flottens baksida. Flotten stannade upp för
ett ögonblick innan sydvästra förtöjningen
brast och flotten fortsatte att dragga. Personen ombord på
flotten säkrade allt han kunde komma åt innan han
blev hämtad av sjöräddningen. Flotten gick på
grund invid stranden tack vare den varande vindriktningen. Det
som kunde göras följande dag var att rensa upp stranden
och försöka ta reda på så mycket utrustning
som möjligt. Spillror från flotten låg utspridda
utmed en 5 km lång sträcka.
Flotten
efter den dramatiska strandningen norr om Skanörs hamn.
Så
fort vädret blivit lite lugnare kunde inspektionsdyk göras
för att se på de skador som vraket ådragit
sig. På babord sida, alldeles invid vraket, stod två
av förankringsklumparna i cement (700 kg/st). Mätställningen
hade stoppat upp dem där och gjort att förtöjningen
brast. Flera av stolparna vreds ur sitt läge, böjdes
och slets loss, men stod emot så pass mycket att vraket
klarade sig. Av ca 300 arbetstimmar, för att få ställningen
på plats, fanns i stort sett bara erfarenheten och ett
fåtal stolpar kvar. För att använda de återstående
stolparna var man tvungen att mäta om dessa igen. Sökning
gjordes väster, norr och öster om vraket efter den
förlorade dykutrustningen som var spridd över ett
relativt begränsat område. Ström och vågrörelser
gör botten mycket ojämn vid hårt väder
och när det lugnar sig igen slätas botten till och
gropar fylls igen. Utrustning som inte hittats döljs troligtvis
p.g.a. detta. Flotten
bogserades ut till den cementkasun som ligger utanför vraket
där den gjordes fast med kraftig krysslagd kätting
och förtöjningstross. Avståndet från flotten
till vraket ökades med ca 75 meter, men med båt gick
det att utföra det mesta ändå.
22/8-26/8
- 94
Mycket
arbete gick åt till att rensa upp kring vraket. Stolpar
som vridits och rubbats ur sitt läge skulle tas bort. Nya
horisontella rör monterades för att stabilisera de
återstående rören. Inmätningar av de stolpar
som kunde stå kvar gjordes för att kontrollera hur
mycket dessa har flyttat sig. Skärningsmätning från
spant 19 styrbord till spant 19 babord samt av spant 39. Friläggning
av akter-stäven för att mäta vinklar. Efter att
ena sidan av stäven var uppmätt vändes denna
med hjälp av lyftsäck för dokumentation av motsatt
sida.
8/9,
14/9 och19-20/9
- 94
Endast
enstaka dagar medgav arbete till havs p.g.a. att vädret
blev allt sämre. Försök gjordes att frilägga
delar av förpartiet i hopp om att hitta stäven, vilket
inte gav något resultat. Ett repfragment bärgades
efter dokumentation. Markering gjordes på de snedställda
rören för att kontinuerligt kunna kontrollera sandnivån.
Markering gjordes av de bord/innergarneringsplankor som skulle
sågas av för dendrodatering. Inmätning
av innergarneringen på babordssidan, vilket endast kunde
göras från stolparna på styrbord sida.
1995
5/6-7/7
- 95
Under
hela denna period förbereddes flotten för att vara
i trim innan säsongsstart ute på plats. Rustning,
ombyggnad, utökad flytkraft och planering inför utbogsering
med uppankring. På undersökningsplatsen förbereddes
uppankringen genom att spola ner förtöjningarna som
i varje hörn bestod av ett skedankare, två 700 kg
cementklumpar samt att de yttersta förtöjningarna
mot väster hade 40 meter grov kätting med schackel
att förtöja i flotten. Alla dessa förankringar
spolades även ner i sanden tills de doldes helt. Allt var
förberett inför utbogseringen av flotten så
att det "bara" var att haka i förtöjningarna.
Med
Marinens hjälp blev flotten utbogserad till vrakplatsen.
Efter en del justeringar kom allt på plats. Flotten behövde
vissa kompletterande åtgärder i form av fastsurrning
av lyfttankarna under durken. Flotten låg nu, till skillnad
från förra året, och flöt ovanpå
vågorna och följde betydligt bättre med rörelserna
i vattnet. Förberedelserna på vraket, innan dokumentationsarbetet
kunde sätta igång var att rensa det från all
växtlighet. Mätställningen som stod kvar från
förra säsongen kunde fortfarande användas.
8/7-14/7
- 95
Arbetsveckan
började på lördagen med att engelsmannen Nick
Rule kom på besök för att leverera ett datoriserat
mätprogram (Web for Windows) som skulle användas för
att mata in alla mätvärden från vraket. Med
Nicks hjälp lärde sig alla inblandade att hantera
programvaran. Inledningsvis kontrollerades alla mätkrokar
igen för att vi skulle vara säkra på att inget
rubbats. Nu
kunde även dess höjd kontrolleras och tas med i beräkningarna.
Alla mätvärden kunde registreras direkt efter varje
avslutad dag. Dök det upp några felaktigheter kunde
dessa rättas till dagen därpå. Arbetet med att
märka de skeppsdelar som skulle mätas in kunde nu
återupptas från förra året. Alla brickor
som spikats ut mättes till minst fyra mätkrokar. Detta
för att öka möjligheten att kontrollera om något
mått är felaktigt. Märkbrickorna placerades
vid ändarna på spant, bordläggning och på
innergarnering eller där dessa försvann ner i sanden.
Andra föremål och detaljer märktes i stort på
samma sätt med variationer beroende på form och storlek.
Med det nyinskaffade programmet kunde tredimensionella beräkningar
göras för att placera ut den aktuella vrakdelen rätt.
Som kontroll av de flesta märkbrickor mättes dessa
även in i förhållande till varandra.
En
lös bordplanka låg under akterns bordplankor. Denna
mättes in, lades på en bår och lyftes tillfälligt
upp ur vattnet för att dokumenteras på flotten. För
att få med detaljer på spant, innergarnering och
bordplankor inleddes fullskaleritning under vatten på
utspänd byggplast.
Avstämning av mätresultat på flottens däck.
17/7-21/7
- 95
Spantens
vinklar i skärning mättes med Harry Alopaeus s.k.
"saxmätare". Fynd av fler kanonkulor. Även
dessa låg på styrbordsidan av vraket. En lagg till
en tunna hittades inkilad under spant 21-22 på styrbord
sida. Friläggning av sand i förpartiet för att
komma åt formen på kölen. Denna skulle visa
sig ligga mycket djupt, vilket innebar att stora mängder
sand flyttades. Den krater som blev resultat av detta var tvungen
att säkras med träställning för att undvika
att sanden rasar ner igen. I samband med friläggningsarbetet
stötte dykarna på ett lager halm/bast och läderrester.
Prov togs på detta. Efter
två dagars uppehåll för dåligt väder
återupptogs arbetet. Friläggningen av förpartiet
innebar att många artefakter kom fram. Efter dokumentationen
flyttades föremålen för att göra plats
till fortsatt arbete. Feltagna och kompletterande mått
togs utifrån värderingar i Web programmet.
24/7-28/7
- 95
Dokumentation
av det frilagda partiet i fören där en del av kölen
syntes. Fortsatt ritning i skala 1:1 på byggplast. P.g.a.
vrakets relativt plana form kunde större sektioner avritas
på samma plastark. Plastark längre än 2,5-3x1
m är svåra att hantera. Olika
detaljer på vrakdelarna ritades med olika färger
på spritpennorna. Under en och en halv dag denna veckan
kunde inte arbete utföras p.g.a. dåligt väder
(nackdelen med att flotten flyter lättare är att den
blivit känsligare för vågrörelser). Friläggning
av akterpartiet för att även här nå ner
till kölen och eventuellt se hur den ser ut i änden.
Ovanför den aktersta delen av kölen låg det
ett tjockt lager med sammaneroderade järndetaljer som i
sina konkretioner bundit en stor mängd sand och sten. Lagret
låg som ett lock över alltihop som förhindrade
vidare friläggning.
31/7-3/8
- 95
Där
vraket smalnade av och blev trängre och med brantare lutning
på bord och innergarnering gjordes fullskaleritning på
plastark som anpassades storleksmässigt. Ytterligare utvidgning
av den krater som uppkommit omkring fören för att
kunna dokumentera kölens ände från sidan. Sågade
dendroprov från två bordplankor och tre innergarneringsplankor.
Kölen
i aktern blev framrensad vid spant 42. Mycket sten och järnkonkretionsklumpar
låg i vägen, flyttade därför dessa efter
det att skiss gjorts på dess läge. Läderrester
från en sko samt ett stycke tågvirke mättes
in och togs upp för analys. Sista dagen i veckan blev det
inget dyk p.g.a. totalt obefintlig sikt i vattnet (kraftig algblommning).
Morgonsamling
före dagens dyk. I bakgrunden till höger skymtar Skanörs
kyrka. 15/8-18/8
- 95
Kontroll av några oklara fullskalemätningar.
Några kompletterande mått togs till ett fåtal
vrakdetaljer utifrån mätstolparna. Provtagning av
bastmattan. En liten fyrkant skars loss för analys av innehåll
och uppbyggnad. Förberedelser för att bogsera hem
flotten till kanalen innan det hårda höstvädret
satte in.
Det
innebar säkring av vraket med sandsäckar och vägmatta
för att stötta upp vraket på utsatta partier
och påskynda igensandningen av vissa delar. Vägmattan
fungerar som ett sandbindande lager samt att det skyddar från
viss erosion. Sandsäckarna stöder vrakdelar som redan
är lösa eller som riskerar att lossna i vågrö.relser
och strömmar. Sandsäckarna fylldes på stranden
och bogserades ut med hjälp av arbetsflotten till vraket.
Även de "hålor" som blivit i för och
akter i samband med friläggningen fylldes igen med dessa.
Fram
till mitten av oktober, med vissa uppehåll, arbetades
det med starkt reducerad styrka. Vid samtliga tillfällen
var det endast två dykare i vattnet varje dykpass. Arbetet
bestod i att montera ner och rensa mätställningen
från markeringar, tampar, växtlighet m.m. samt att
plocka upp den i båt för transport till hamnen. Ankarklumparna
och sked-ankarna med tillhörande kätting rensades
fram, lyftes från sitt läge och bogserades till hamnen
hängande i lyftsäckar. Med hjälp av Fotevikens
Museums lastbil kunde allt material transporteras vidare till
vår uppsamlingsplats vid Falsterbokanalen.
Upp
