Skanörskoggen/dagbok

SKANÖRS
KOGGEN
DAGBOK

Veckorapport 1998
Veckorapport 1999
Veckorapport 2000
vecka 01 - 10
vecka 11 - 20
vecka 21 - 30
vecka 31 - 40
vecka 41 - 52
Veckorapport 2001
Veckorapport 2002
Veckorapport 2003

Dagbok Skanörskoggen

Veckorapport 2000
vecka 01 - 10
v.1	Klockning av spikarna.
v.2	Sättning av det första bordet.
v.3	Första lasken sättes ihop. Utsågning av bottenstockar.
v.4	Drevning av sambordet. Sättning av drevlist på insidan.
v.5	Omdrevning, eftersom mossan hade expanderat av regn.
v.6	Förkastellet börjar ta form, något modifierad.
v.7	Basningen av bord kom igång igen efter en tids uppehåll.
v.8	Injustering av bottenstockarna.
v.9	Sättning av andra bordgången.
v.10	Sättning av tredje bordgången.

V.1 3 - 5 Januari Upp	Måndag 000103: Tanktest. Testborden höll tätt medan själva tanken gav vika efter att vatten hade fyllts till en höjd av 2,4 meter, vilket motsvarar ett tryck på 0,24 atmosfärers övertryck och som är likvärdigt till det tryck som koggen kommer utsättas för vid sin maximala djupgång. Då tanken började läcka kunde man dock inte utröna huruvida testborden hade hållt helt tätt. En ny tank måste således byggas, denna gång i form av en låda där man för in vatten under tryck. Klockning av spikar. Detta görs genom att man med hjälp av en blåslampa värmer upp de platta huvudena på spikarna. När dessa sedan är glödande, hamrar man till dem så att de blir rundade. Man arbetar just nu med spikar med en längd av 180 mm, vilka ska användas vid sättningen av borden, samt spikar med en längd av 105 mm, vilka ska användas till laskningen och fastsättningen av bordhalsarna mot stävspunningarna.
V.2 10 - 14 Januari Upp Upp	Måndag 000110: Bordläggning, andra bordgången vid aktern på babords sida. Klockning av spikar. Tisdag 000111: Hampa lades i förstävens knäskarv då försök med att använda mossa hade misslyckats. Det är ytterst viktigt att skarven i stävknät håller tätt eftersom inträngande vatten annars leder till att hela fören ruttnar. Detta är särskilt olämpligt då förstäven ska ta emot de största belastningarna på skeppet. Torsdag 000113: Sättning av det första bordet vid babords akterdel. Till att börja med stryker man tjära i lanningen på bordplankan och kölen, sedan läggar man på rikligt med mossa. Efter att ha passat in bordplankan på rättplats sätter man tvingar och drar åt så hårt det går. Det visade sig dock att man fick in bordet ännu närmare mot kölen efter att spikarna kommit på plats, något som indikerar hur bra plankan nu sitter. Spikarna som sitter längs med kölen visade sig dock vara för långa för att man skulle kunna slå in dem hela vägen och huvudena hade en tendens att gå av vid härdningen under svetskanten till huvudbrickan, då ungefär 3/4 av spiken slagits in. Man kapade således av 3 centimeter av de 18 urspungliga. Efter att man gjort detta framskred arbetet med sättningen mycket bättre.Av de första 20 spikarna gick huvudena av på 2 stycken och en av dessa p.g.a att man försökte dra ut spiken, något som visade sig vara ett omöjligt företag efter att mer än halva hade slagits in. För att fästa sambordets hals mot spunningen i stävknäet används 105 mm lång spik. Sättningen går till på följande vis: Man börjar med att förborra hål, annars skulle det vara omöjligt att slå in spiken i det hårda ekträet. Efter att ha strukit på tjära vid borrhålet slår man sedan in den rektangulärt formade spiken så att långsidan sitter med 45 graders vinkling räknat medurs från lodlinjen. På detta vis sitter spiken i vinkel mot ådringen som löper horisontellt och kommer därför att ha ett bra fäste även när träet krymper. Man lindar även hampa på undersidan av spikhuvudet för att täta spikhålet ordentligt. Spikarna sätts med 15-17 centimeters mellanrum och i bordhalsarnas infästning i stävspunningarna används 9 spikar.
V.3 17 - 21 Januari Upp	Måndag 000117: Sättning av babords sambord samt laskning. Lasken ska enligt byggregler vara sju gånger längre än vad bordplankan är tjock. Detta innebär för sambordet att lasken är 35 cm lång. Efter att ha bestrukits med tjära och mossa lagts på sammanfogas lasken med hjälp av 12 spikar som sätts från både in och utsidan, varefter spikarna bockas i två nittiograders vinklar och slås tillbaka in i lasken igen, s.k. omböjd spik. Tillverkning av utrustning till repslagarbanan. Förlagorna till utrustningen är framtagen utifrån gamla fotografier från sekelskiftet då repslagningsindustrin fortfarande var verksam. Man har tillverkat den nya tanken som denna gång bara är en liten låda som byggts ovanpå testbordet. Under test började dock även lådan att läcka i fogarna. Harry Alopaeus bygger en ny modell i skala 1:20 där alla detaljerna på koggen kommer att återfinnas.
V.4 24 - 28 Januari Upp	Torsdag 000127: Utsågningen framskrider av bottenstockarna. De första spant som tillverkas kommer att sitta i aktern och är således kraftigt V-formade. En del problem finns angående röta och järnskrot som påträffas i de tjocka grenklykor och stockar som krävs för utsågningen. Eftersom bottenstockarna är av mycket varierande storlek och utformning kan man anpassa utsågningen varteftersom dessa problem uppstår. Drevning sker samtidigt av nåten mellan samborden och kölen. Det går till så att mossa pressas ned i nåten mellan bordgångarna och därefter slås in med hjälp av drevjärnen. Detta är ett mycket tidsödande projekt då det är viktigt att nåten verkligen är tät och mossan sitter riktigt fast. Tillverkning av list för insidan av nåten. Det är mycket viktigt att listen är helt plan och sitter kloss mot borden, då det annars kan komma in vatten i eventuella springor, något som försämrar tätheten. I förstävknäet är arbetet extra svårt, då man här måste ta hänsyn till både nivåskillnader och breddskillnader. Tillverkning sker av hörnstolpar till förkastellet. Man har gjort en resa till norra Tyskland för att leta efter nya ekstockar. Helst vill man nu få tag på träd där rötter och kronor finns med, då stora svängda trästycken kommer att behövas för spanten.
V.5 31 Januari - 4 Februari Upp	Tisdag 000201: Efter att det regnat ihärdigt under helgen visade det sig att den mossa man drevat med hade blivit blöt och expanderat så att en hel del tryckt upp ur skarven mellan kölen och sambordet. Då drevningen måste vara helt tät får inte mossan vara våt och expanderad när tätningslisten sätts över, således var man tvungen att riva bort det blöta drevet och börja om från början igen. För att samma problem inte skulle upprepas har man nu täckt med plast på de områden som drevats men ännu inte fått någon list.
V.6 7 - 11 Februari Upp	Tisdag 000208: Man kan nu börja se de yttre formerna på förkastellet, som blivit 1,5 meter bredare vid basen än prototypen för att förskjuta tyngdpunktens placering mer mot fören. Jobbet med drevningen fortsätter liksom utsågningen av bottenstockarna.
V.7 14 - 18 Februari	Fredag 000218: Basningen av bord har kommit igång igen efter en tids uppehåll. Sättningen av babord akters andra bordgång. Konstruktionen av förkastellet fortsätter liksom utsågning av bottenstockar.
V.8 21 - 25 Februari Upp	Fredag 000225: För de genomgående bultarna har man borrat hål rakt igenom de V-formade bottenstockarna, vilket i vissa fall betyder att uppemot 70 cm ekträ måste forceras, ett arbete som tar en hel dag i anspråk. Man har även påbörjat det problematiska arbetet med att passa in bottenstockarna till de lagda bordgångarna, något som är ett tungt arbete eftersom de tyngre stockarna väger omkring 200 kg styck. Till de största använde man sig av en lastbilskran medan de mindre sätts in för hand. Därefter får man göra justeringar och såga till spanten så att de perfekt passar skrovet. Några bottenstockar är så stora att de inte kunnat sågas ut ur en bit, utan får bestå av två sammanfogade delar.
V.9 28 Februari - 3 Mars Upp Upp	Tisdag 000229: Arbete har påbörjats med att hugga ut ämnen till de trädymlingarna som kommer att sitta mellan plank och spant. Dessa kommer sedan att svarvas runda och till rätt proportioner. Till att börja med tillverkas de tjockaste och längsta dymlingarna, vilka har en diameter på 38 mm och en längd på upp till 80 cm. Man gör de största dimensionerna först för att dymlingar som spricker eller får skador ska kunna göras om till mindre sorter och därmed minskar man mängden spillvirke. Dymlingarna tillverkas av ek. Harry Alopaeus har dimensionerat dymlingarna utifrån Skanörskoggens fynd eller från jämförelser med Bremenkoggen. Sättning pågick nu för fullt av andra bordgången. En hel del problem har funnits med sprickbildningar i ekplankorna efter bordläggningen men dessa har varit tillräckligt små för att borden ändå ska kunna ses som användbara. Man bestryker farozonerna med tjära och håller ihop de något större sprickorna med hjälp av järnklamrar. Man har vidare upptäckt en del problem under turningen av borden. På slutet av en eftermiddag kan två bord ligga helt fogade mot varandra för att nästa morgon ha en stor springa mellan sig. Förändringarna av bordens läge har sin grund i de temperaturskillnader som finns mellan dag och natt. Då det är viktigt att man håller kvar borden i sitt läge när man sedermera ska dreva nåten har man således satt temporära klamrar, s.k. spijkepinnes, på insidan mellan bordgångarna. Torsdag 000302: Idag mottogs för första gången en skolklass på varvet, där entusiasmen vid visningen var stor både bland lärare och elever liksom bland de fotografer och reportrar som närvarade. Sven Rosborn höll föredrag om bland annat Skanörskoggens historia och de upptäckter man gjort vid vraket samt de olika momenten inom rekonstruktionsarbetet. Arbete med att sätta upp de olika arbetsredskapen för repslagarbanan, vilken kommer att ligga utmed vattnet bredvid varvet, har påbörjats. Sinisa Georgijevic, den nya arkitekten vid varvet, ritar ut hur borden ska ligga på spantrutorna. Detta arbete kräver en hel del planering och funderingar då man måste passa in varje enskilt bord utan att det blir för svårt sedan att sätta dem.
V.10 6 - 10 Mars Upp	Fredag 000310: Sinisa är i full färd med arbetet att justera linjeritningar. Han poängterar problemet med att göra justeringar för linjeritningarna, emedan turningen hela tiden förändras mellan projekteringen och verkligheten. Vid första bordgången skiljer sig den faktiska nåtens höjd redan 3-4 cm från projekteringsritningen, vilket motsvarar omkring 10 % av den totala höjden. Detta komplicerar naturligtvis den vidare planeringen för turningen av de övriga bordgångarna, men detta är enligt Harry Alopeaus ett problem som varje båtsbyggare måste räkna med. Tekniken med att bygga i blött virke kommer göra detta problem än mer uppenbart i samband med att ekplankorna kommer att krympa. Vidare kompliceras arbetet ytterligare av att plankorna i princip aldrig är jämnbreda, i vissa fall skiljer sig bredden upp till 30 %. Man måste dessutom ta hänsyn till att plankorna efter de tre första bordgångarna kommer att vara lagda i klink. Sålunda får arkitekterna ofta konsultera Harry och byggarbetarna för att kunna göra sina justeringar så korrekt som möjligt. Dessa justerade linjeritningar kommer dock inte att stämma med det slutliga bygget på grund av bland annat den ovannämnda krympningen och det faktumet att trä är ett organiskt material som hela tiden rör sig och ändrar form. Bordläggning påbörjades av tredje bordgången efter att man haft en del problem med babord förs andra bord. Man har nu också fäst de s.k. spijkepinnes, järnklamrar, mellan den första och andra bordgången samt stöttar utsidan av skovet med träbalkar. Det sätts en spijkepinne varje 20 cm.

Upp