| |
|
Dagbok
Skanörskoggen
|
| |
|
Veckorapport
1999
|
|
vecka
31 - 40
|
|
|
Den
slutliga kölstocken sågas till.
|
|
|
Montering
av stävarna till kölen. Myntnedläggningsceremoni.
|
|
|
Tillverkningen
av spelen påbörjas.
|
|
|
Relingen
snidas ut.
|
|
|
Sjöfartsverket
tillkallas.
|
|
|
Sågning
av bordplankor påbörjas.
|
|
|
Sista
spantmallen sättes. Sjösättning av följebåten.
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
| |
| |
|
V.33
16-20 Augusti
Upp
|
Onsdag 990816: Den nya kölstocken börjar sågas till
för att passa in på stålkölen. |
|
V.35
30 Augusti -3 September
Upp
|
Måndag 990830: Nu är den nya kölstocken tillverkad,
lyft på sin plats och håller på att passas in till stålkölen
samt skarvas till rätt längd. Man sammanfogade de bägge köldelarna
med hjälp av beck och skruvbultar. Därefter började man hyvla ned
kölen till rätt proportioner. Kölstockens ovandel ska ha formen lite
grann som en vagga och blir således tjockare vid stävarna än midskepps.
Den tunnaste tjockleken har preliminärt bestämts till 14 cm. Skanörskoggens
köl hade en dimension av ca 30-32 x 22 cm, men då järnkölen på replikbygget
tar upp förhållandevis mycket större krafter än motsvarande volym
trä, blir koggens sammanlagda költjocklek endast 18 cm samtidigt som
den som bredast mäter 52 cm. Detta motsvarar en dimensionering av
kölen på 40 x 30 cm om hela kölen varit gjord i trä och kan således
motta större belastning än orginalet. Kölen är flat och tillåter således
vridmoment, om den skulle varit styv skulle den förr eller senare
knäckas. Vidare avsmalnar den i de bägge ändarna, i förstäven mäter
den 19 cm i bredd, i akterstäven 12 cm.
Fredag 990903: Montering av förstäven. Arbetet
inleddes med en ceremoni där Björn Jakobsen började med att i ett
förborrat hål i förstäven lägga en norsk 10-krona. I akterstävknäet
ilades av Sven Rosborn en svensk 1 krona. Mynten ska enligt
gammal tradition symbolisera lycka och välgång på de sju haven. Sedermera
ska ett mynt också läggas i mastfoten när denna reses. Sedan
påbörjades monteringen och inpassningen av förstäven.
När detta var gjort hällde man beck i skarven mellan förstäv och stävknäet,
en bult drogs igenom för att hålla delarna på plats, varefter man
lodade in stäven och fixerade denna. Becket fungerade mycket bra,
man hade blandat mycket tjära och terpentin i och fick således den
seghet man behövde. Sidosträvor hjälper till att hålla uppe konstruktionen.
Bultarna (2 st) skall sedermera utbytas mot trädymlingar. Stäven är
lutad 60 grader, vilket är ungefär detsamma som på Bremenkoggen (58
grader). På Skanörskoggen gick lutningen på förstäven inte att bestämma
exakt, då själva stäven fattas. Harry Alopaeus gjorde dock beräkningar
på vinkeln utifrån de eroderade bordhalsarna och dessa stämde sedan
väl överens med Bremenkoggens. Samma dag skedde monteringen av akterstäven.
Även denna fixerad på plats, beckades och förseddes med en genomgående
bult samt sidosträvor för stabilitet. Akterstävens lutning på koggsvraket
var uppmätt till mellan 28 och 30 grader räknat från lodlinjen, vid
replikbygget sitter den med ca 30 graders lutning från lodlinjen.
|
|
V.36
6-10 September
Upp
|
Tillverkning av spelen har påbörjats. Dessa utgörs av gångspelet
(kapstanen) samt vindspelet (ankarspelet), där gångspelet är
en vertikalt stående och konformad träkonstruktion vars axel går igenom
akterkastellets däck samt genomgår en ställning som tar upp
vridkrafterna. Konen mäter 2,1 meter i höjd (1,5 meter ovan däck)
och drivs med hjälp av 1,3 meter långa trähandtag som kan stickas
in i de 6 stycken fyrkantiga hål som omger kapstanen på två olika
nivåer (90 cm respektive 115 cm över däck).
Vindspelet är ett cylinderformat, horisontellt stående dragverk som
är anpassad för tyngre arbeten. Detta kan exempelvis vara att hissa
storrået eller, som dessa andra namn antyder, dra upp ankaret. Cylindern
är 4 meter lång och 60 cm i diameter.
Denna är upphängd på två vertikalt stående och trappstegsformade balkar,
vilka är infästa mellan akterkastelldäcket och akterdäcket. Med 90
graders mellanrum sitter en uppsättning av sammanlagt 12 fyrkantiga
infästningar för handtag, detta för att man ska kunna flytta om handtagen
och få nytt moment vareftersom man drar i spelet.
Inga spel är påträffade på Skanörskoggen men det måste anses som troligt
att den var utrustad med en liknande konstruktion som Bremenkoggen.
Då de båda skeppen har ungefär samma storlek har man således tagit
dimensioner och formen för spelen direkt från Bremenkoggen. Till skillnad
från Bremenkoggen är dock handstängerna på Skanörskoggen anpassade
för att användas på bägge spelen.
|
|
V.37
13-17 September
Upp
|
Efter att förstäv och akterstäv blivit monterade, inriktades arbetet
på att bygga monteringshallen runt koggen färdig. Man ville
ha taket monterat innan monteringsarbetet med spantmallarna tog sin
början. Detta pågick fram till 990916. Den 17:e september satte man
4 stycken mallar med början från fören tills diskussion angående tjockleken
på kölstocken satte stopp för vidare monteringar. Relingen
till koggen har tillverkats och har givits ett utsågat spiralmönster,
något som är hämtat direkt från Bremenkoggen. |
V.38
20-24
September
Upp |
990921: Sjöfartsverket tillkallades för att rådgöra
angående tjockleken på kölstocken. Man diskuterade huruvida
kölen skulle hyvlas ned ytterligare 6 cm, till en sammanlagd minimal
tjocklek 12 cm, eller om man skulle låta den vara kvar vid de ursprungliga
18 centimetrarna. I jämförelse är Bremenkoggens köl 12 cm tjock (har
inte någon järnköl). Således bestämdes att sjöfartsverket skulle avgöra
vad som skulle gälla.
Tore Larsson från SFV kom och inspekterade kölstocken och menade att
Harry Alopaeus uträkningar om en total tjocklek på 12 cm var det som
borde gälla. Man satte därför igång med att hyvla ner stocken till
mått som stämde överens med dessa projekteringar, varefter monteringen
av spantmallarna fortsatte.
Sjöfartsverket hade dessutom önskemål om en extra slitköl under
järnkölen. Harry Alopaeus lade då fram sina teorier om seglings och
lastegenskaper, vilka eventuellt kommer att ändras vid ett sådant
förfarande. Därför bestämdes att frågan om en extra slitköl skulle
skjutas upp tills efter att man provseglat koggen i färdigt skick.
Man diskuterade även däckets konstruktion. Sjöfartsverkets
krav är att det inte fick läcka in vatten genom däcket. Man hade diskuterat
om att ha 30 mm tjocka däcksplank med en drevning bestående av sikaflex
i botten och beck överst. Problem kunde dock uppstå med att plankorna
börjar svikta inbördes vid belstning, då dessa inte ligger kant i
kant och inte har någon fjädring emellan utan bara en öppen spalt
på c:a 5 mm. Påföljden skulle då kunna bli att sikaflexen så småningom
släpper och ett läckage uppstår.
Harry Alopaeus menar att man kunde eliminera detta problem genom att
man först lade en 20mm plywoodskiva på däckstockarna och sedan monterade
12mm tjocka plank ovanpå dessa, så att det såg ut som ett däck. Man
skulle således eliminera problemet med sviktande däcksplankor, eftersom
plywoodskivan tar upp och fördelar kraften över ett stort område.
Sedemera avslogs dock detta förslag eftersom metoden ansågs som ej
behörig på ett seriöst replikbygge. Man skulle istället se sig om
efter en mer historiskt riktig lösning. På konstruktionen av kölstock
och en eventuell slitköl har det erhållits ett protokoll från
SFV, vilket finns arkiverat på Fotevikens Museum.
|
|
V.39
27 September- 1 Oktober
Upp
|
990927: Man fortsatte sättningen av spantmallarna enligt
befintliga ritningar. 9 stycken var nu satta på plats. Man kan börja
se hur stor koggen kommer att bli, ett verkligen imponerande bygge.
Sågning av bordplankor. Dessa kommer att variera mellan 4 och
5 cm i tjocklek, beroende på hur högt bordgången ligger.
Högre upp på skeppet avtar tjockleken, vilket är förenligt med Bremenkoggens
replikbygge och grundar sig i att de nedersta borden ska kunna ta
upp grundstötar bättre. På Skanörskoggen finns 7 stycken bordplankor
bevarade på styrbord sida och 5 stycken på babord.
De tre första borden närmast kölen ligger på kravell (motliggande)
hela vägen från för till akterstäv, sedan är stråken byggda i klinker
(överlappande). Bredden på bordplankorna skiftar mellan 35 och 38
cm och tjockleken mellan 4-4,5 cm.
|
|
V.40
4-8 Oktober
Upp
|
Torsdag 991007: Idag sattes den sista lilla spantmallen
i fören. Samtidigt monterade man akterspantsmallarna färdigt på sina
respektive platser. Den lilla följebåten sjösattes, hon flöt
fint och läckte ytterst lite men kommer att bli helt tät när båten
legat i vattnet en tid och träet fått expandera. Man har årtullarna
kvar att montera samt åror och rigg att tillverka. Harry Alopaeus
är nu sysselsatt med att ta fram de linjeritningar som ska
ligga till grund för turningen.
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
| |
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
|
|