Vikingastaden

Innehåll:
Inledning  | Driva ett arkeologiskt friluftsmuseum | Vad gör vi | Bygga en Vikingastad | Hur gör man  | Rekonstruera hus| Etablering i Lilla Hammar  | Så började det | Foteviken 

 

Inledning

Fotevikens Vikingastad , direkt vid havet  - En fantastisk upplevelse  - att gå in i vikingatiden, känna dofter uppleva miljöerna till och med helt utan människor är det en fröjd att bara spatsera runt i byn.

 

HUSEN & MILJÖERNA   gjorda på tidstroget sätt med tidstrogna  redskap  och utan skyltar och moderniteter. man är i vikingatiden. 

Varför olika byggnadsstilar, 
Det vetenskaplig och den experimentella arkeologin är grunden till hela byggkomplexet.    Vi vet att i tingstäde träsk  fanns många olika husbyggnadstekniker uppförda. Fotevikens vikingastad är  en mötets och handels plats i det historiska, Här har många tillresande från när och fjärran slagit sig ner. Man tog med sig sina traditioner men såg också  på granne och lånade tekniska lösningar  även från honom. En faktor som vi också tagit hänsyn till är   bevarande och underhållsfaktorn.

Hållbart och trovärdigt
Hur hållbart har det då varit att bygga  vikingahus på traditionell sätt och vilka avkall har man fått göra och gjort.  I miljöerna har vi  bygg med olika material och olika konstruktionsprinciper,  takbeläggning och väggarna materia och uppbygga skiljer sig klart mellan husen, Klinehusen blandning av lera sand, halm och koskit har varierad i blandningarna för att utröna om vilken blandning som var lättas att klina med och vilken som varit hållbarast.

STENSYLL
 Alla husen stå på en stensyl för att här är först steget i underhåll och rötskador. Vetenskaplig är detta i brytning  mellan två tekniker där vi valt den bästa. 

Anpassning 
Dörrhållen har gjort högre , och bredare, höjde förmodernt folk och Sven  med sina 2 m.   Bredd av dörrhåll  har vi tagit hänsyn till vanlig rullstol skulle kunna komma in i husen.

Befolkat av museet personal,  frivilliga och kontrakterade hantverkare

Levandegörande - Besökare från när och fjärran vuxna, famijer och barn , det finns plats för alla och alla kan själva uppleva vikingalivet.

 Människor & levandegörande  -  Frivilliga,  byalaget  skapar inte en bara en plats för besökarna utan även för den entusiastiska vikingen

Att driva ett arkeologiskt friluftsmuseum

 Lågsäsong till för underhåll & utveckling
Under lågsäsong har underhållsarbete pågått kontinuerligt och redan från det första huset stod på plats. 

 

Grytor kistor  och järn 
Alla lösören  inredningar kistor, grytor, bänkar, bord pallar   etc är  produkter som vi  dagligen har fått se till .

Nytt 
Nytillskott hör också till det som under åren hela tiden kommit till

 Hur har det då funkat.
Väder och vind har varit den mest utmana faktorn. Foteviken ligger  vid havet där  vindar och storma från sydväst på sommaren och nordväst på vinter. Mellan varven, under åren har de värsta stormarna vållat viss skada på både hus och miljöer. 

 Evigt underhåll
Träskjul, tak, och detaljer - måste hela tiden ses till och underhållas

 

 Trä  behöver också tillsyn  både tak och staket luckor

lerklining 
Det som är fint med lerkling är att det kan gör under hela säsongen och utgör ett spännande moment  för besökarna

Köpmansgården  vasstak
Det är stormarna  som är  gör skadan på vasstaket , men det är fantastiks hur bra det utstått vind och väder under åren.

 

 Vad gör vi & underhåll

...VAD GÖR VI & UNDERHÅLL

 VINDSKIVOR OCH OFFERBALK
Vindskenorna är det som syns och tar mycket stryk.  Om tillsynen av offerbalken görs kontinuerligt och bytts oftare skyddas också vindskivorna  bättre.

 Taken på husen 
Taken är en svag punk, torvtaken skall om vi gjort det riktigt  underst ha 4 - 5 lager näver  - mycket dyrt och det har vi ersatt med  byggtakplast.  På flertal  hus  har det visa sig att det inte  varit så bra och därav har vi i samband med underhåll av taken bytt ut mot två lager  papp , underpapp med tjärpapp på toppen.

Takstolens utstick där också  krokar och vindskivorna är kopplade är synnerligen utsatta.

 

Krokar till vindskivor
Dessa är också utsatta och måste regelbundet bytas ut

 

Reparation & underhåll av vikingahus & miljöer

 Bygga en vikingastad

 Bygga en vikingastad

STORA PLANER

Vikingastaden bakom vall mot havet 
Så tog vi  verkligen i och fick den fantastiska iden att bygga en hel vikingastaden.

Sven skissade och vi drog igång.  Jag ring Gösta åkare  och sa vad vi vill göra och hur mycket pengar vi hade,  Han kom med schaktare lastbil och kompisar med  grävmaskin  -  och på nån vecka var  vallen på plats. 

   Traditionellt långhus
Givetvis hade vi börja som  alla andra  med ett traditionellt vikingatida långhus -   det lärde oss arbete med lite kraftigare timmerdimentioner och vad det innebar. Långhuset vi börjat bygga låg utanför vallen och passa int in i nya tänket  så vi rev och stolpar återvanns och gick in i dessa nya byggnationerna som vi nu skulle uppföra innanför vallen .

  Vikingastaden 
Staden växte innanför vallen 

Att rekonstruera hus

 Att rekonstruera hus

FORNTIDA TEKNIKER OCH EXPERIMENTELL ARKEOLOGI 
I Jämtland fanns Thomas Johansson - Institutet för forntida tekniker och på Gotland  Stavgård Harriett xxx .Dessa drog samman Sverigeaktörer i ett möte i Ås 1994 ? där likasinnade, så för först gången, samlades för att utbyta erfarenheter och dela med sig av kunskap.
Detta lösa nätverk blev sedan NSLF  Nätverket Sveriges levande forntid - sedermera NOOAM. Nordiska Organisationen för arkeologiska friluftsmuseum. I Europa gick utveckling  samma väg och EXARC bildades .   Vikingavärlden fick sitt DVA Destination Viking Association 
Framöver skull jag Björn M Buttler Jakobsen  så i perioder  Sitta som ordförande  , Chairman i dessa organisationer.

Kunskapsutbyte 
En mycket viktig funktion som  dessa  nätverk medförde var utbytet av kunskap, erfarenheter och resultat med experimentella  rekonstruktions försök Till dett kom även  andra erfarenhet vid byggande samt rekonstruktioner av  historisk båtar och hus , inredningar verktyg och redskap.
Genom resorna och mötena kunde vi så själva också studera och dokumentera,  andras lyckade och  mindre lyckade försök. Denna kunskap kunde vi så implementera i vårt eget experiment med att bygga en hel vikingastad.
De är med andra ord mer än 30 års kunskapsinsamling och försök som  resultatet  av vikingastaden Foteviken  uppvisar.

 

Gene forntidsgård -  var ett tidig besök vi gjorde där vi studerade deras långhus och grophus.

Styresholm  + älgriket och likande -  de visade också  upp sina rekonstruktioner och lösningar,

EURA
I Finland och Eura såg vi denna  takkonstruktion  som vi tog med och testade på vår Bagargård, snillrik och föregångare till Munk & Nunne  taktegelet. 

DANMARK - vikingarns land
Danmark som var ett föregångsland  med sin historisks Verkstad, Leijer  försökscenter,   Vikingaskips museet, Middeladercentert,  Ribe vikingecenter mm blev  de så under åren många spännande studieresor med husbilen.

HÖG Anders Ödman
På när håll hade vi så Anders Ödmans experiment med långhus & grophus i Hög. Här medverkade vi med att dokumenetera detta på video och ta lärdom av detta redan på 80 talet.

...

Foteviken:  experiment och förmedling

 FOTEVIKEN  experiment och förmedling

 Foteviken  -framtiden levandegörande stad med experimentell arkeologi 
Väl etablerade vid Foteviken kunde vi så själva komma igång,

 

Planerna och visionerna fanns , nu skulle vi bara komma igång och lära oss konster att med verktyg bearbeta  trä läder,  järn och lera och forma detta till hus, utrustning och  tillbehör

SKOG till bygge
Skogen fick vi från välvilliga skogsägare -  till en början -  skog som skulle rensa och gallras,   Transporterna skedde med gåva från förvaret en äkta Scania lastbil

Timmer till Båt &  husrekonstruktioner
på samma sätt tillskansade vi oss våra grova ekstockar som vi på bästa sett  klöv och spräckte på tidsenligt sätt.

 

SÅGVERK och Bilning
Men vi fick här gå över till modern teknik och skaffade ett eget sågverk och på så sätt minskade spillet med 90 procent,
slutprodukten bearbetade vi med yxa så att finishen   på material blev tidsenligt.

 

De första husen 
Vi började med enkla grophus som vi bearbetade med yxa, kniv och skrapor,  sammanfogad dessa med råhudar och vidjor.

 SMEDJAN 
Bengt var en av de få som i verklighet byggt hus  så han grophus blev först ut. Ett genuint hus med många olika byggmoment som vi här fix testa.  Målet var en boenddel med inbyggs smedja  i förgården som hade  ljussläpp mellan  stolparna.

 

 

 Vävstugan
Detta följdes av grop blev ett  mer traditionell  grophus  - en vävstuga  som vetenskapligt kunde bevisas

  i 

Hönshuset
Detta tredje blev ett stolphus med  klineväggar och spetsig takvinkel och test med torvtak sam aldrig fungernade

 

BEVARA Dessa tre första hus var vi mycket stolta över,  även om en och annan dold spik fann gömda i konstruktionerna.  I över 20 år  var det alla med,  Två av husen togs omhand av Byalaget på senare år -  som här fick fria händer att underhålla och sköta dessa  och de står kvar den dag som i dag.

Del av en stad
Det första , Bengts smedja  fick ingå i ett experiment,   förfalla så långsamt, detta som förutom var ett experiment  - även blev en del av att skapa en vision  med trovärdiga  miljöer.  Man skulle uppleva - En del nya hus, en del fina hus, en del som behövde kärlek, en del byggda av skickliga timmermän, något byggt av en duktig smed med dålig husbyggare.  Vi vill visa ett dåtida samhälle inte en Disney kuliss. Så en dag för  sådär 7 år sedan rev vi det sista av det först byggda huset.

 

Friluftsfrämjande  ville vara med
Direkt intill hade så en annan frivillig organisiation kommit med, Friluftsfrämjande som här så möjligheten att i vikingamiljöerna skapa sin mulleverksamhet.  Intensivt  medverka  man till  att uppföra en stuga med möjlighet  övernattning och en grillplats utanför. Det blev ett hus med torvtak och klineväggar. Trotts att detta var ett mycket tidigt verk så skull huset som skulle  benämndes trälhuset under många år framöver fungera som övernattning för dom och frivilliga vikingar.

 Trälhuset riva & bygga upp
Detta förstahus   med nergrävda stolpar och klineväggar  , flyttades och stensyll lades under nya bulvärksväggar

Trälhus blir PILE-Gården
2017 beslut vi att huset behövde en upprustning och i det skede beslöt vi även att flytta huset in i miljöerna, Vi behövde  en plats för växt färgning och lin & korg tillverkning. Hela stommen kunde återvinnas,  klineväggarna byttes ut mot bulverksväggar och en del av takplanken blev nya. Ett mycket lyckat resultat som står och fungerar väl i miljöerna

 

 

Hur gör man   -vad behöver man 

...

 HUr GÖR MAN   -vad behöver man 

Konstruktion  & ritningar
Inga hus byggde med ritningar och konstruktions skisser. Vi utgick från storlek funktion och hustyp , väggelement,  var fönster, luckor, dörrar skulle finnas, samt  typa av tak och golv. Men det hände att vi gjorde modeller av husen paralett och i efter han måttande in husen och gjorde ritningar.

 

Skånsk byggtradition - Flätverk av sälg
En viktig ingrediens var flätning med vidjor,  vanligt när man bygger stomme för klineväggar s- som var mycket vanlig här i Skåne.  Detta kunde engagera många, såväl män som kvinnor utan mycket förkunskap

 

Träbearbetning
Det var mejsel, kniv, yxa och hyvel som var de huvudsakliga verktygen för bearbetning av timmer både idag och historisk , Även om vi har maskiner som kan hjälpa oss i vissa led.

 

 

Dymlingar , Spik & Nitar
Dessa användes vid såväl båtbygge som hus & konstruktionsbygge. För att låsa konstruktioner användes inte spik i första hand utan sammanfogningarna gjordes med dymlingar järn var en dyr vara på den tiden.

 

Tappningar laxstjärtar , laska och knutar
Nu skulle vi bar lär oss termlogin,  och hur man med verktygen formad och fogar  timmer till  knutar, laskar, tvärbalkar, laxstjärtar, golvstockar, syll, lattar, kortlonigar, longband, taksparr, hanbjälkar 

 

 

 

 Sammanfogning
Sakta kunde vi så sammanfoga  det hela  till delar i huskonstruktionerna

 

Väggar
Syll, tvärbalkar, stolpar,  kotlingar,   bulverk och resvirkeskonstruktionern

 

 Dörrar
Dörrar  utan spik


Trägolv
Trädurk med golvstock och  bjälklag

 

Takkonstruktioner
långband, dropnäsa, taksparr, takskägg, hanband

Nycklar
Självklar skulle dörrarna förses med tidstrogna lås och nyckar

 Var bygger vi
så När vi så viste vad vi ville bygga och var husen skulle stå kunde vi så sätta igång.   Vi hade vår stora plasthall som höll blåst och oväder ut på den sämre delen av året och så hade vi bakgården vid sågverket med hårdgjorda ytor och våra verkstäder  att  starta våra byggverksamhet  m av historisk byggnationer 

Bygg på plats, prefab eller platta paket.
Vi byggde  stommen i tält eller bakgården, alternativt  flyttade vi hela stommen med lastbil eller monterade ner de vi byggt och reste det på plats.

 

Elda  stolpar så de inte ruttnar.
Detta är en sanning med modifikation. Det mana gör är att man koka stocken över öppen eld och våta dukar.  Stocken kokar då och kåda kristalliseras och bildar ett skyddande skikt.  Biprodukten är en stock bränd på ytan.

 

Tjära
Ett sätt vi gjorde var att tjära delar och på så sätt  i vis mon skydda trädet från röta.  Vetenskapen har här olika syn på om man verkligen gjorde det på hus. Båtar vet vi att man gjord det på 

 

 

Så bygger vi
Hus för hus ,  minst ett om året blev .Först stommen sedan montern sedan inredde vi huset med möbler och kistor för  att till slut släppa in vikingarna så de fick bo  in sig  så kom utemiljöern med eldstäder, sittplatser, staket och inhägnader.

 

Köpmansgården 
Central på huvudgatan placerade denna gård - här spardes det på inget,  ett praktbygge -  Sydgötinskt konstruktion med lågt boningshus i mitten och loft och lada på sidorna,  Det blev bara ett lofthus, historia i byn var att den andrahalvan brunnit ner.
Torvtak på boningsdelen och vasstak på lofthuset, inred med fasta bänkar och en stor bakugn

 

 

Tinghöll
Den stora prakhallen  med högsätte, långeld och plats frö 50 personer. yttertaket var spå som skulle hålla en generation . Många fina gill en samlingspunkt för bys byalag.

 

 Smedjan
i utkanten lades smedjan  med tanke på elrisken och inte störa det fina folket, den byggdes i fur och  var inget mästerbygge men spännade se hur det klara tidens tand

 

Etablering på marken Lilla Hammar 49:1

 Etablering på marken lilla hammar 49:1

FRÅN HOBBY TILL FULLTID - CAMPEN VID KANALEN 

Efer fynden av fotevikensskeppen 1991 så var vi så en grupp som var frälsta. Så efter 15  år i film & video, bildspel  branchen,  drogs jag sakta men säkert in i historian med viking & medeltid på programmet
Vi etablerade föreningen SVEG vid kanalen, byggde till och ut  med fler moduler innan vi så fick kommunal mark

 

LILLA HAMMAR 49:1
Vi flytta hela verksamheten till mark som kommunen ställde upp med
Här bildade  föreningen SVEG, så Stiftelsen Fotevikens Martiman Centrum  och etablerade Foteviken Museum 

FORSKNINGSCENTER
 Från enkla bodar till 400 kvm Kontor och forskningscenter
Med tiden blev i fler -  En härlig blandning av anställda, frivilliga och arbetssökande. Arkeologer, marknadsförare, hantverkare,  filmare, Historiker, timmermän, konstnärer, sykunniga, snickare,  konstruktörer, kontorister, 

 Nu  var spåret  - att utmed havet bygga  en vikingatida stad med hus, inredningar, miljöer båtvarv,  verkstäder , och historiska miljöer, 
Allt var nytt och nu gällde  - hans on , experimentet,  teoretiska studio,  vetenskaplig analyser, testa - hur gör man , diskussioner och intagning av kunskap från när och fjärran.
I Sverige och även utomland fanns samma frågeställning.

Så börjande det -Marinarkeologi


Så börjande det marinarkeolgi

Marinarkeologi,   med dykningar , byggde båtar, flotte, undervattenskamra och mycket mer

När man hittade vikingaskeppen i foteviken 1981 blev det starten på många spännade  experiment och utvecklande av ideer.
Fynden av Vikingaskepp i foteviken  blev startskottet till en ny period med marinarkeologi  där den 52 kilo tunga undervattenskamera jag byggde  spelade en avgörande roll. 
För att fortsätta sökande och undersökande av historiska vrak kring Falsterbonäset så  behövde en flotte.

FLOTTEN  SVEG I
Sagt och gjort så byggde man den  FLOTTE SVEG I,

 

DYKBÅTARNA -SVEG II SVEG III SVEG IV etc
För att söka kring näset behövdes båtar,  Så då rustade och byggde man det

 

UV-KAMERAN
För att dokumentera detta så byggde man undervattenshus till   proffsvideokamera som på land vägde 53 kilo men i vattnet vägde noll

 

 Efter fler års sökande hade man funnit och dokumentera fler mycket intressanta vrak. Från det blev det filmer om vraken kring näset  mm som visades på TV.
Det ledde också till att nyfiken  på   - och -  lede till prova på - "hur gjorde man det"?  och så var vi igång med experimentell arkeologi.

  

FÖRENINGEN SVEG bildas
Detta ledde till att föreningen SVEG bildades och focus nu blev arkeologi & historia  med spets på marintime  & experimentell arkeologi arkeologi.

Rekonstruktioner båtar och skepp  modell & fullskala 

Rekonstruktioner båtar och skepp

 ATT BYGGA HISTORISKA SKEPP
När man så studerat och filosoferat kring rekonstruerande av  vikingaskeppen  och medeltidsskepp,  så var det ju självklart att när man byggt  skalmodeller av dessa  - att man så framöver  kunde bygga dessa  i fullskala 

 

BYGGA SKALA 1:5
Hade man nu byggt skalmodeller var det lika bra att bygga fullskala av samma skepp.

 

FULL SKALL AV VIKINGA OCH MEDELTIDSSKEPP
Erik Emunen, Hemlösa  Rus lapouriskeppet m fl

 

MICHA ryska sydda båt

 

 

KOGGSEKEPPEN  TVEKAMPEN & ENIGHETEN 

Modell & fullskala 

.