Bakgrund

Bakgrund (skrivet i slutet av 1990-talet)

Att bygga en turistatraktion baserad på Historia och havet, En  Viking vision
Lilla Hammar 49:1 Hammarsnäs Höllviken . På den utsökta platsen upphöjd i direkt anslutning till havet och vid fästet av Falsterbonäset  ligger platsen som dels kan ge Höllviken en plats på kartan och en oerhört intressant kulturhistorisk plats. Här har basen nu skapats och ger möjligheter inför 2000-talet ”när bron kommer”. De unika skeppsfynden som i dag finns samlade dels på havets botten men även i magasinen kan ge ytterligare en intressant och spännande upplevelse på Fotevikens Museum.

Precis som ursprungstanken skall man här kunna få uppleva Falsterbonäsets storhetstid från 900- till 1500-talet. På området uppför vi en byggnad, ett kulturcentra som slår upp sina glasportar direkt i vattenbrynet. Här inne kan man vandra genom århundradena. I varje århundrade utgår vi från ett skeppsfynd och runt skeppet kommer århundradet historia med sjöfart, fiske och handel. Till denna byggnation kopplar vi så en större hörsal, en samlingsplats för arrangemang, föreläsningar, och träffar för gamla och unga.
I anslutning till byggnaden finns också lokaler för det lokala föreningslivet och näringslivsföreningarnas kansli. I de befintliga bassängerna, som bildar källaren för kulturcentrets och museets hallar kan man göra en tidsvandring i den nordiska mytologin.

 
Ett arbetslöshetsprojekt med fria konstnärer, hantverkare m.m. får här ett adikvat projekt där fakta är känt men uppdraget, lösningarna och det konstnärliga utförande liksom projektets genomförande kommer att stärka den enskilda individen och göra henne/honom mer mogen för nya utmaningar inom arbetslivet. En av bassängerna fungerar även som museimagasin för vrakdelar och för att besökaren skall kunna se vraken på plats. De tre hallarna som idag bland annat inrymmer Valhall, för fest och pedagogisk verksamhet, förråd och kommunens uppställning för reservkraftsaggregat skulle man med lätthet med nytt tak och isolering kunna skapa ett första steg mot en utställning av sjöfart.

Fynden, Falsterbobåten skulle kunna flyttas och rekonstrueras, Falsterbopråmen ligger i magasin i Lund. Foteviksfyndet är nu färdigkonserverat i källaren på Malmö Museum och väntar på att hamna på magasin eller hos oss i en utställning. Dessutom finns många intressanta fynd som väntar i havet, tegelvraket t.ex.

Nu när vi skall bygga koggar i Malmö har vi Skanörskoggen som förebild och då skulle man kunna lyfta resterna i en hel bilt och placera i en av bassängerna. Precis som med Vasa som låg i ett 20-tal år och sprejades med konserveringslösning mellan besöksgrupperna så kan man göra med Skanörsvraket. Om vi satsar nu på detta har vi hela den synergieffekt och publicering som koggprojektet kommer att ge oss. Om vi satsar finns sponsorer som också är välvilliga att medverka men då behövs det att man ser att kommunen är med och satsar. Nu när dessutom kultursponsring är skattefri kan man säkert räkna med stöd även från Gad Rausing.

Vikingen
Inte bara för att jag själv tycker det är intressant men bevisligen ligger det ett mycket stort värde i ordet Viking ur turistisk synvinkel. Ingen kommun idag har nyttjat eller använt det i sin image ännu. Om vi vill att turisterna skall komma måste vi också ge dem mer än badstränder och golf. Saker som man redan vet och redan kommer för. Vi måste skapa nya intressanta besöksmål som dessutom inte är väderberoende, dvs att sol krävs. Vi kan dessutom förlänga vår turistsäsong.
På mässor, i kampanjer, på nätet och varför inte vid våra kommungränser. Här borde man sälja in kulturhistoria som Vellinge kommun har att erbjuda, använda vikingabegreppet och jag tror att man klart kan lyckas att få ett ökat intresse för såväl invånaren som den lokala näringsidkaren som den besökande turisten.

Turism
Räcker det bara med sjö natur – nära till havet, underbara badstränder och tätt med golfbanor för att  täcka den lokala befolkningens  och den besökande turistens behov. Med stor sannolikhet nej. Men  rent krasst tjänar ju kommunen inte några pengar på den besökande turisten. Det är näringslivet som tjänare på det och då får väl de betala det, för på näringslivet tjänar inte kommunen hellre några pengar på. Det ända som kommunen tjänar pengar på är skatten som de boende betalar. Och kommuninvånarna har låg skatt, bra boendemiljö, massor av golfbanor och härliga ständer, så då är väl allt bra??? Men var blir livskvaliten av, den kulturhistoriska förankringen som är så viktig- samhörigheten med tidigare generationer och den unga generationen. Men kommunen har inga pengar – Robin Hoodeffekten slår så hårt!
När man har en fast lön, ett eget kontor och en budget- blir livet ganska enkelt att leva. I alla fall på kort sikt.
Man har ju inga egna personliga ekonomiska bekymmer och de dagliga besluten som fattas baserar ju sig på  ens egna refernsramar. Vill man golfa en eftermiddag med arbetskollegor – heter det att man sammanträder på golfbanan, och det ger givetvis många intressanta uppslag, men vad kunde man gjort i stället – besluten vad innebär dessa. ibland måste man se bakåt för att se framåt ,annars får ma se upp, Citat Tage Danielsson som säger en hel del.
Nu när bron kommer, den som skall lösa alla problem får man kanske se på såväl näringslivet som kulturen med andra ögon. Vi vet att det inte finns plats för storindustri i Vellinge kommun, inte hellre tung industri, de passar inte in i bilden men småföretagen ,butikerna, en satsning på IT företag – ett skånskt silikon wally är nog inte helt fel.  Många av dessa gurromänniskor vill nog stanna i kommunen på heltid och ha sitt boende här och då strömmar pengar in till kommunen.
Troligen måste man satsa sig ur detta lågvattenmärke. Så hände under depretonen i USA. DE som reklamerade och satsade i de dåliga tiderna – de är de som i dag är det  stora och välmående företagen.

Vad bör man så göra.
Vare sig vi vill eller ej kommer den besökande att strömma in till kommunen och deras underbara stränder. De sliter på dessa, står i vägen för lokalbefolkning genom sitt parkerande, pinkar bakom buskar, slänger skräp i naturen, men handla gör det inte – de har de handlat i sin kommun – resterna slänger de här.
Med ett samverkan med det lokala näringslivet – idet här fallet läs butiksägare och andra sevärdheter kan man i alla fall lugga dem på pengar som gör att änringslivet får ta del av dessa turisters plånböker. Samma sak gäller bussar – många vill ”se” näset, men de skall också handla. För att förstå denna  noermadiska rörelse måste man också ha vissa specifika moment klara för sig. D vill dricka kaffe, de vill se grejor, uppleva spännade saker som de kan fotografera och säga – jag har varit där och de vill pinka.
Om vi kan uppfylla detta och se till att det är riktig många sådana här behovstillfredsställare och ahha effekter måste de också stanna längre i kommunen och därmed natta över. Allt detta gynnar näringsidkaren som med sin välstinda plånbok välvilligt då även delar med sig till kommunen.
Det ända som behövs är en viss investering från kommunens sida – så kommer det andra som ett brev på posten. Man behöver bara snegla bort mot Österlen – hur väl de lyckats. Dessutom finns det olika typer av EU bidrag som man skulle kunna nyttja i denna intressanta utveckling mot gynnsam, styrd ,kontrollerade betalande och övernattande turist
Handlingsplan
Se över kommunens sevärdheter och besöksmål – gör en inventering av dessa och se sedan ur besökarens perspektiv.  Se till att bussar kan parkera och vända på strategiska platser, se till att offentliga toaletter finns att tillgå strategiskt, Se till att Bussar kan stanna parker vid fikaplatser och där kaffe och mat kan intas.

Researrangörer/bussbolag
Gör en kampanj  tillsammans med företagarföreningen, näringslivet till bussbolag turist informatörer och researrangörer samt journalister. Producera Trycksaksmaterial,  Använd Internet som forum – e maila berörda med info, .– Bjud in bussbolagen på en resa genom kommunen med guidning, Jag tror nog att många näringsidkare subventionerar såväl mat kaffe som övernattning för dessa speciella kampanjgäster mitt i lågsäsongen.

Skylta upp sevärdheter och infomaterial.
Gör informationsmaterial som finns på turistbyrån om sevärdheter och en naturlig tur genom kommunen set från natur perspektiv, shopping, kulturhistoria, aktiviteter, golf etc.

Symbol
Skapa en symbol för Vellinge kommun- inte bara golf och stränder och Falsterbo Horse show utan allt det andra som skapar spänning. Nyttja kulturhistorien , nyttja fågelskåderiet och naturen. 
Nyttja Miljöcertifieringen, EU skyltningar vid infarter till kommunen och varför inte, även om jag talar i egen ska Vikingen som symbol. Ingen kommun har fullt ut nyttjat jagit denna symbol, men snart nog är det försent – någon tog iden före och då kan vi glömma att rida på denna viktiga världsomsusade myt som vikingen har. Och den dra turism.

Mässor och besökare och vide besök.
Vi har i dag tillräckligt med material för att skapa en magnifik myt kring Vikingen i kommunen. Tänk bara att vi kan mobilisera vikingatida aktivitet, vikingamåltider, medverka vi mässor med hantverk eller bara att var med- fullt klädda som vikingar. Jag vet – det drar publik.
Vi har ett skepp som eminenta gäster kan får ro och segla – ock vi kan ta det med oss dit vi önskar- på trailer. –Och obs – utan kostnad mer än kost och logi och köromkostnader. Detta kan vi bjuda tillbaka kommunens satsning på museet – om så önskas.

1995 Museum planen på egen mark
Start samverkan med Vellinge Kommun letade vi mark för att skapa ett lokalt
maritim museum. Fick  föreningen SVEG & Stiftelsen av kommunen tillgång till mark på Hammarsnäs.
På denna mark kunde man sedan påbörja uppbyggnaden av målen.

 1995 Flytten till högen

1995 Verksamheten förening SVEG och nybildade stiftelsen flyttar från kanalen
till  flytt till hammarsnäs – kommunes gamla reningsverk lillahammar 49:1
Marken har nu kommunen ställt upp med och här skal nu marinarkeologisk forskning, vikingaförmedling och museum byggas. Mitt i  detta kom arbetslösheten. Det blev vi även ett projekt i Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med mycket personer som resurser som drev av föreningen SVEG. Viss ekonomiskt  stöd får man under en kort period  från kommunen för att handha det stora  arbetslöshetsprojektet  ALU på ca 50 personer på platsen lilla hammar 49:1 Höllviken där den museala verksamheten bygg upp.

Stiftelsen Fotevikens Maritima Centrum. Stiftelsen startar sin verksamhet med föreningens frivilliga,  kommuners arbetslösa , liten obetald stab.   Lokalerna bestå av Kommunens röda hus, som blir samlingslokal för arbetslösa,  plasthallen med jordgolv, Bunker (pumphuset till reningsverket) och frivilliga . Bodar  bildar arbetslokaler, omklädningsrum, kontor mm. 
1995 Museet öppnar för publik  

Sommaren med en vikingamarknad och visa upp vikingatida hantverk , vikingaskeppsbygge etc, historiska vikingatida hus och miljöer.
Man släpper den marinarkeologisk arbetet, för kostsamt och för svårt att förmedla till publik.
Man satsar på det maritima vid havet och vill visa upp vikingatida samhället kopplat till havet.  Foteviken Vikingamuseum blir namnet

 1996 Etablering på området    med besökaren

 
Uppe på kullen (soptippen) nere i sydvästra hörnet hade vi börja etablera de vikingatid  miljöerna och experimentella verksamheten.  Vi etablerade ett båtvarv och kom här att bygga e första grophusen. Nu gälde det också att lära ut vikingatida kunskap och  hantverk  så vi kunde börja ta mot besökare i området.

 

1996 Vikingar tar över
Men visionerna fick vänta, Vikingatemat  med rekonstruktioner , skeppsbygge, experimnetell arkeologi hade lyft detta detta 90 tal.
Björn reste och fick impulser , Sven skissade på idéer och så var vikingareservatet ett faktum.En mötesplats för föreningarna med koppling till hantverk, levandgörande, förmedling, experiment tog sin början. Allt under samlingsnamnet Foteviken museum med vikingareservatet.

1996 juni Vikingaveckan
År 1996 arrangerades den första vikingaveckan på Näset. Fotevikens Museum drog i gång kampanjen för att uppmärksamma områdets spännande historia. Margareta Leide Johnsson gav prov på sin grafiska skicklighet och komponerade loggan till arrangemanget. En viking bakom en stor och rund sköld höjer sitt svärd och i bakgrunden ses ett vikingaskepp.

Veckan avhölls i blygsam skala 1996. Men grunden var lagd för något stort framöver … Inför vikingaveckan i sommar hade loggan byggts på. På affischen stormade nu vikingar in på stranden från ett vikingaskepp och Fotevikens museum var inte blygsam med att ha en spännande och dragande rubrik: “Slaget vid Foteviken“. Marknaden byggdes upp kring det stora slag som 1134 troligtvis stod på den strand där museet är beläget. Slaget, som var ett av de största nordiska slagen under vikingatid, omtalas ha stått just vid marknadsplatsen vid Foteviken.

Under vikingamarknaden restes minnesstenen över bl.a. slaget vid Foteviken 1134. Även om veckan hölls till minnet av en blodig händelse blev innehållet anno 1997 desto fredligare. Vi vill ju ha det så, i vår moderna tid. Tack och lov för det! Vikingamarknad, hantverkskurser och skepp med mängder med skickliga aktivitetsutövare som har historia som specialitet mötte upp … det var så årets vikingamarknad firades.
-"Det finns flera vikingamarknader runt om i Norden men med årets marknad här nere vid Foteviken ville jag prova något nytt som kunde vara användbart för framtiden", säger museichef Björn Jakobsen. "I anslutning till marknaden höll vi därför hantverkskurser i olika forntida tekniker. Vi hade förmånen att få hit några av Nordens skickligaste hantverkare inom sina respektive yrken. Det var verkligen mycket duktiga och trevliga kursledare."
-"Kan du ge exempel på vad du menar med forntida tekniker?"
-"Ofta får man den känslan att vi i vår moderna tid gör allt så fulländat. Allt man gjorde förr var enkelt och lite primitivt. Så var det ju givetvis inte. Det lättaste sättet att förklara vad som innefattas i begreppet forntida tekniker är att se vilka kurser vi hade under veckan. Här fanns t.ex. kurser i glaspärletillverkning, smide, repslagning och i konsten att segla på gammaldags sätt, s.k. "råsegling". Man arbetar med händerna och bygger upp en hantverksskicklighet som har sin bas i gammal tradition och i egen målmedveten träning."

Vikingamarknaden innehöll också sådan mera traditionell försäljning som återfinns på marknader. Tro för den skull inte att det var frågan om att kopiera någon av de moderna skånemarknaderna typ Kivik eller Sjöbo. Nej, den som sökte efter plastleksaker och "hemmalagad godis" gjorde sig inte besvär. En mängd hantverkare från hela Norden hade mött upp och det var många besökare som gick från marknaden med någon spännande, gammaldags hantverksprodukt. Det var t.o.m. många som gärna ville köpa smedens vackra hjälm, men se, där blev det stopp.
-"Den är inte till salu!" blev svaret på kort, kärnfull danska.
Någon eldslukare - alla s.k. historiska marknader verkar ju ha en sådan - fanns inte på plats. Arrangörerna hade inte kunnat finna att man hade den typen av underhållning på vikingatiden. Däremot flödade berättarkonsten, en fin gammal nordisk tradition. Inför talrika lyssnarskaror berättade Jerker det livfullt om asaguden Tors äventyr och i månget barnaöga tindrade det som det bara kan göra i just ögon på barn som lever sig in i något. Museets guider var heller inte dåliga berättare. Åtskilliga besökare fick en stor portion historia på ett annorlunda sätt.

Denne glade norrman hade gjort färden till Foteviken för att sälja sina många fina alster, bl.a. egentillverkade glaspärlor. Många förvånades över det faktum att Skåne är ett världen i miniatyr. Man verkar ha det mesta här! Ta bara historien om Wilhelm Tell - han med pilbåge och äpplet på sitt barns huvud. Det äldsta belägget på den historien finns i Skåne - Danmark och händelsen utspelades vid kung Harald Blåtand hov på 970-talet. Tyvärr schweizare, ni har stulit er nationalberättelse från oss sydskandinavier. Men - med det vanliga skånska gemytet har vi givetvis överseende med detta! Men så var det ju det här med tidpunkten för marknaden. Slaget stod ju vid pingsten 1134 som enligt källorna inträffade den 4 juni. Var inte arrangörerna två veckor försenade i år? -"Kan kanske tyckas så men det är faktiskt rätt tid på året trots att datumet inte stämmer. Det låter lite kryptiskt men så är det faktiskt", säger Sven Rosborn. "Det hänger samman med ett vår kalender inte är densamma som den man hade förr. Allting blev förskjutet när man på 1700-talet gick över från den s.k. julianska tideräkningen till den gregorianska."

1996 personal- lusia mm

 1997 Föreningen Svegs båtlag och det sjösätter vikingaskeppet . Vikingaskeppet Erik Emune kopia av fyndet fotevik 1 i foteviksspärren fynd 1981.
Skeppsbyge och marinarkologi stod högs på listan så naturligt ville föreningen SVEG bygga en rekonstruktion av fynden fotevik 1 från 1982.

1997 hemlösa rus 

lösfynd

1997 -1998  Verksamheten fortskrider De vikingatida miljöerna utvecklas, allt fler besökande,Skolklasser, grupper blir allt fler.

Plasthallar förfinas och börjar nyttjas för pedagogisk verksamhet, men också för grupper som vill ha guidad tur i miljöerna , prova på hantverk, pilbågeskytte ,  mm samt äta vikingamat, Grishals med rotfrukter och mjöd.  En lokal krögare tar hand om catering i de primitiva plasthallarna.

Att se omvandlingen av de gamla slamhallarna till Valhall en pedagogisk  lokal för fest och skolverksamhet, var också en fröjd. De intilliggande fick utgöra arbetslokaler och då kommunen ännu har kvar sina reservkraftaggregat i den tredje kan inte lokalerna få den sista ansiktslyftningen med nytt tak och värme så att de kan utgöra en del av museet utställningar.
Parkeringsplatser iordningställdes, planerna på en restaurang med vikingamat och kaffefika för besökande liksom ett vandrarhem tog form och en entreprenör anmälde sitt intresse för att driva dem.

Marinens gamla förläggning i Falsterbo skulle bort – efter flyttning och upprustning blev detta stiftelsens administrativa lokaler museets marinarkeologiska avdelning.
Det var hela tiden en kamp mot klockan. Mycket folk och lite pengar.  Vi insåg nu också möjligheterna att med de stora personella resurserna att för att kunna skapa en framtida ekonomi för museet och den marinarkeologiska forskningen  behövdes en attraktion av stora mått.

Vi får fler bodar och stugor, Dessa nyttjas för övernattande skolgrupper och sedermera blir det till stugby .Stiftelsen får in intäkter från skolverksamhet, besökande turist

1998  ODENSJÖN sveg 

1998? lilla flotten 

1998 frostavallen som vikingar

1999 vilka insatser har kommunen gjort

 Swedish marine archeologically ” styrgruppen för ”Sveriges Marinarkeologiska Råd”.

   

 

Skeppsbygge, modeller och fullskale  lapouri erik hemlösa etc

 

 Bildar NSLF EXARC DVA ETC

KOMMUNENS Ombyggda slamhallar - förråd

 2000 kunde stiftelsen genom dess internationella kontakter initiera och presentera för Vellinge kommun ett färdigt och godkänt koncept för ett stort EU-projekt. Kommunen åtog sig leadpartnerrollen. Detta Intreg III B-projekt handlade om länderna kring Östersjön och deras samhörande historia. Projektet, med namn Balder, påbörjade studierna av det kulturlandskap vi omger oss med. Tidsperioden var från vikingatid till nutid och de sju olika parterna hade tilldelats var sin tidsperiod och var sitt område. Stiftelsen ansvarade för den vikingatida perioden och för Skåneland.  Förutom kulturhistoria ingick även natur- och marin arkeologiska koncept i projeketet. 
Inom EU:s Östersjöprogram initierade stiftelsen ett stort EU projekt inom Interreg III B: Destination Viking Living History. Andra deltagare var Region Skåne som agerade Leadpartner och Vellinge kommun som innehade finance managment. Fotevikens Museum agerade Projektledare för Region Skånes räkning för hela projektet. Åtta partner från fyra länder deltog. Målet var att kartlägga respektive museums vikingatida närområde med därtill hörande källstudier och även med arbete ute i kulturlandskapet. En omfattande bok om Skåne och dess vikingatid producerades av Fotevikens Museum, baserat på ett mycket omfattande forskningsarbete inom museet. Boken ingick bl.a. i museets åtagande inom projektet. I projekt ingick också kartläggning av vikingatida lämningar kring de olika partnernas område. I arbetet ingick även framtagande av kvalitetskoncept kring så kallade Arkeologiska friluftsmuseer.  http://www.destinationviking.com/www.destinationviking.com

...